Gångna veckan arkiv

En jämställd vardag

Skriven den .
Ännu en vecka närmar sig sitt slut och även denna har innehållit flera intressanta frågor och utmaningar. På tisdagen avslutades det jag brukar kalla budgetrumban, det vill säga den vecka då remissdebatten om budgeten pågår. Hade själv mitt inlägg på tisdagen som även finns att läsa här.Efter inlägget hade jag förmånen att få delta i Svenska Folkpartiets i Nylands kretsstyrelsemöte, något som alltid brukar innebära intressanta frågor och diskussioner - så även denna gång.

Vi diskuterade flera av de aktuella frågorna just nu som kommunreformen, jordbruksstöden, budgeten och hemvårdsstödet. Som politiker finns det få saker som är så viktiga som att få träffa fältet och de som är aktiva närmast väljarna. Det är det bästa sättet för mig att få verklighetskoll, feedback och nya infallsvinklar på den politik jag driver.

På onsdag förde riksdagen en diskussion om frågan som blivit oppositionens ”vapen” mot regeringspartierna, nämligen hemvårdsstödet. Det här är en mycket viktig fråga och det är viktigt att regeringen grundligt får förklara och försvara orsaken till sitt förslag.

Först och främst är det viktigt att komma ihåg att hemvårdsstödet inte är och aldrig har varit ett utkomststöd för familjer, det finns andra stöd som fyller den funktionen. Hemvårdsstödet uppkom då dagvårdslagen ändrades på 1980-talet. Lagen innebar en radikal förbättring för barnfamiljerna med en garanterad dagvårdsplats för barn under tre år. Den nya lagen skapade dock ett tryck på kommunerna att bygga ut den kommunala dagvården och för att lätta på det trycket kom hemvårdsstödet in i bilden. Genom att erbjuda två fullgoda alternativ – kommunal dagvårdsplats eller hemvårdsstöd – blev det lättare för kommunerna att balanserat bygga ut barndagvården.

I grund och botten tycker jag att hemvårdsstödet är ett bra system. Att föräldrar kan välja att ha sitt barn hemma under de allra första åren är något det inte finns skäl – vare sig barnpedagogiska eller ekonomiska – att backa från. Samtidigt har hemvårdsstödet även problematiska sidor av vilken den största är att det finns en risk att på unga kvinnor har svårt att komma tillbaka i arbetslivet eller avancera där. Det är också skäl att komma ihåg att en förälder alltid får stanna hemma med barnet så länge den vill, eller har råd, men för att få ekonomiskt stöd för det, måste vårdledigheten delas jämt mellan mamman och pappan.

En undersökning av Löntagarnas forskningsinstitut visar att mer än var fjärde kvinna i åldern 25-34 har en visstidsanställning och av dessa är det de högskoleutbildade som oftast har kortvariga jobb. Skillnaden mellan hur stor andel finländska män och kvinnor som är visstidsanställda är idag en av de största i EU. Det här missförhållandet har en negativ påverkan på kvinnors löneutveckling då deras tid i arbetslivet blir kortare och påverkar även i längden kvinnors framtida pensioner. Likalönsprincipen är långt ifrån en realitet.

Med de här siffrorna som bakgrund har man sett att det nu är rätt tidpunkt att reformera hemvårdsstödet i en riktning som ökar jämställdheten mellan makarna och får en större del av befolkningen med i arbetslivet. Det finns fortfarande alla möjligheter att vara hemma med barnen trots förändringen men vi vill från statsmaktens sida nu uppmuntra ett beteende som i längden leder till en mera jämställd arbetsmarknad. Vi måste våga göra förändringar för att villkoren i längden ska kunna bli lika.