Tal arkiv

Kommunikationsfrågor i statsbudgeten

Skriven den .

Värderade fru talman! Förslaget till budget för 2011 är ett bra förslag också när det gäller trafik- och kommunikationsministeriet på väldigt många punkter. Som en positiv sak vill jag lyfta fram satsningarna på en fungerade skärgårdstrafik och också tillläggen som finansutskottet nu föreslår till basväghållningen. När det gäller skärgårdstrafiken så håller jag med dem som tidigare här i dag har sagt att det här anslaget naturligtvis med fördel borde ha ingått redan i regeringens förslag, men bra så här.

Regeringens beslut tidigare att inkludera en internetanslutning på en megabit bland de samhällsomfattande tjänsterna visar hur viktig tillgången till nätet faktiskt har blivit. Nu är det viktigt att vi följer med om det anslag på 9,8 miljoner euro, som finns intaget i årets budget, räcker till och om det ambitiösa målet kan nås, för det finns fortfarande många hushåll som saknar reella möjligheter till bredband. Ute i skärgården och på glesbygden är det alltför många som inte kan ta del i den information, de tjänster och den underhållning som finns på nätet.

För att hela landet ska utvecklas jämlikt och för att alla ska kunna ta del av sin grundrättighet måste vi vara beredda att investera tillräckliga resurser i bredbandsprogrammet. I det här sammanhanget är det viktigt att uppmuntra och stöda de andelslag som på eget initiativ vill bygga optofibernät i sina hemtrakter. En stor utmaning för andelslagen är de stora investeringar som krävs åtminstone i början av processen. Jag tror också att det är bra att komma ihåg att endast optisk fiber garanterar en tillräckligt snabb och pålitlig förbindelse för att internet ska kunna utnyttjas till fullo.

Rouva puhemies! Suurin huolenaihe on kuitenkin perustien- ja perusradanpidon riittämättömät varat. Perusväylänpidon rahoituksen jälkeenjääneisyys on kestämätöntä, kuten tässä tänään on monta kertaa sanottu, eikä sovi yhteen liikennepolitiikan pitkäjänteisten tavoitteiden kanssa. Kuten valtiovarainvaliokunnan mietinnössä todetaan, vaarana on, että jossain vaiheessa väyläverkon kunnossapitoon joudutaan satsaamaan suuria kertainvestointeja. Sen lisäksi tie- ja rataverkon heikko kunto vaarantaa liikenneturvallisuutta.

Valitettavaa on myös, että valtiovarainvaliokunta joutuu toteamaan, että kevyen liikenteen väylien rahoitus jää yhä enemmän kuntien vastuulle. Tämä ei tietenkään ole hyvä asia kunnille, ja monessa tapauksessa kunnalla ei kerta kaikkiaan ole varaa rakentaa tarpeellisia väyliä. Tähän pitäisi löytää valtion rahaa enemmän kuin nyt on asian laita.

Myös perusradanpidon rahoitustaso on jo kauan ollut liian alhainen. Rataverkon kuntoa on tästä huolimatta viime vuosina pystytty parantamaan. Jatkossa tähän ei kuitenkaan päästä, jos määrärahaa on runsaat 100 miljoonaa euroa ja tarve olisi 200, jotta pystytään turvaamaan rataverkon nykyinen taso. Uudellamaalla pitäisi pystyä jatkamaan rantaradan perusparantamista. Tämä on ainoa realistinen tapa lyhentää matka-aikaa Turun ja Helsingin välillä. Länsi-Uusimaa on omalta osaltaan täysin riippuvainen tämän radan toimivuudesta. Myös ratojen sähköistämiseen pitää panostaa. Hanko-Hyvinkää-osuuden sähköistäminen olisi kansantaloudellisesti erittäin kannattavaa, ja erityisesti Hangolle ja Hangon satamalle elintärkeä investointi.

Fru talman! Nyland är ett heterogent område som i många fall domineras av den livskraftiga huvudstadsregionen. Men de övriga delarna får inte bli i skuggan av huvudstadsregionens, i sig berättigade, krav. Det behövs satsningar också i de västra och östra delarna, satsningar där den största trafiktätheten finns och där de största olycksriskerna också finns. Stamväg 51 byggs ut med motorväg men det finns många trafiksäkerhetsfrågor som borde få lösning också efter, eller kanske just när motorvägen är utbyggd. Riksväg 25 har många viktiga trafiksäkerhetsprojekt på gång som ännu saknar finansiering.

Lättrafiklederna som ingår i det trafikpolitiska programmet är ett viktigt tyngdpunktsområde, inte minst med tanke på trafiksäkerheten. Därför är det oroväckande att finansutskottet nu tvingas konstatera att det är kommunerna som i allt större utsträckning får stå för fiolerna. Det här är inte en hållbar utveckling, den leder till orättvisor och till att utbyggnaden inte kommer att ske tillräckligt snabbt.

Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan är lönsam för hela landet och livsviktig för regionen Västra Nyland. Kustbanan bör grundrenoveras, eller egentligen bör grundrenoveringen fortsätta. Det är det enda realistiska alternativet för att förbättra förbindelsen mellan Åbo och Helsingfors och en livsnerv för hela Västra Nyland. Om en ny bansträckning ska byggas så är en ny kustbana österut till Lovisaregionen väldigt högt på önskelistan. Det här skulle ge nya möjligheter för hela landskapet, för landet, men framför allt för Lovisaregionen.

Inlägg i budgetdebatten, kommunikationsministeriets förvaltningsområde, 15.12.2010