Funderingar

Viktigt att hjulen hålls i rullning

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 26.1.2018

Trafiklederna är på sätt och vis landets blodådror, längs och på dem pulserar livet och där cirkulerar en ändlös ström av människor och varor. Transport av personer och varor utgör en av de viktigaste delarna av vårt samhälles ekonomiska system. Transportföretagen ser fortsättningsvis ut att vara livsviktiga för det dagliga livet och för den ekonomiska tillväxten. För att varutransporterna ska fungera måste två grundförutsättningar uppfyllas. Dels måste transportföretagen ha möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet, och dels måste vägnätet vara i bra eller åtminstone hyfsat skick.

Julbordet

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 22.12.2017

Julen är en benämning för den kristna kyrkohögtiden till minnet av Kristi födelse. Det vet vi alla, men ordet jul är äldre än så och beskriver också en förkristen hednisk midvinterfest. I dag betyder julen olika saker för olika människor. Det är en fest, men också en tid för lugn. Många smyckar julen med traditioner, medan andra helst vill bryta dem och skapa något nytt och eget. För mig är jultiden framför allt en tid då det finns en möjlighet att stanna upp och tillbringa tid med familjen. Till julen hör också att njuta av god mat vid julbordet och att göra hemmet "juligt" med julgran och andra julprydnader. Det bästa och viktigaste med julhelgen är att komma ihåg och ta vara på gemenskapen mellan människor, att vi försöker vara snälla mot varandra och bry oss om våra nära och kära, men också om dem som vi kanske inte känner, men som behöver hjälp och stöd.

Tiden gick snabbt

Skriven den .
Kolumn i Landsbygdens Folk 1.12.2017

Det här blir min sista kolumn i LF som ordförande för SLC Nyland. På några rader tänkte jag reflektera över vissa saker som hänt under den här tiden, och också göra ett försök att glänta på dörren till framtiden.

Å ena sidan tycker jag att 14 år är en lång tid, men å andra sidan kan jag konstatera att åren gått mycket snabbt. Det har hänt mycket under den här perioden, men samtidigt kan vi konstatera att utmaningen för det nyländska och finländska primärnäringarna är nästan densamma idag som 2003, nämligen en svag lönsamhet.

Katse kohti tulevaisuutta

Skriven den .
Kolumn i Centrum Balticums nyhetsbrev Pulloposti 30.11.2017

Hallituksen ja eduskunnan vuoropuhelu tulevaisuuden kehityksen suunnasta ja siitä, miten poliittisen päätöksenteon pitäisi vaikuttaa ja varautua haasteisiin, on suomalainen innovaatio. Tämän joka vaalikaudella käytävän vuoropuhelun koordinoijaksi eduskunta perusti laman jälkeen tulevaisuusvaliokunnan. Syvä taloudellinen matalasuhdanne lamaannutti yhteiskunnan kehityksen moneksi vuodeksi. 

Jälkiviisaana voi todeta, että taloudellinen taantuma olisi ollut ennakoitavissa. Päätöksenteosta puuttui kuitenkin silloin työkalu, jolla taloudellisen kehityksen suhdannemuutos olisi voitu tunnistaa ajoissa ja päätöksenteossa siihen varautua. Laman jälkeen politiikassa kaivattiin kykyä paremmin ennakoida edessä olevia haasteita niin varhaisessa vaiheessa, että niihin voidaan vaikuttaa, ja sillä tavalla välttää virheitä päätöksenteossa.

Det finns alternativ

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 17.11.2017

En riksdagsledamots veckoschema har i sin regelbundenhet en viss likhet med ett skolschema. Det är utskottsmöten på förmiddagen, och utskottsmöten och plenum på eftermiddagen. Hösten och våren är en hektisk tid, då timresursen för gymnastik blir allt för knapp för min del. Det varierande sakinnehållet på mötena och i plenum och alla andra möten som hör till vardagen gör dock det här jobbet både intressant och roligt. Ingen dag och vecka är den andra lik.

För vår grupp, liksom för de andra oppositionsgrupperna, är den här veckan en av de viktigaste under hela höstsessionen. Vi har presenterat och diskuterat våra alternativa budgetförslag s.k. skuggbudgetar i plenum. Det är en ypperlig möjlighet för oppositionen att visa på att det finns alternativ till regeringens politik.

Läs och lär, det lönar sig

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 13.10.2017

Det mest grundläggande vi lär oss i skolan är att läsa och skriva. Finland har gått en lång väg från Mikael Agricola till ett utbildningens modelland med världens bästa grundskola. Den nationella litterära kulturen är rik och den har präglat modersmålsundervisningen i skolorna. Våra författare och skalder hyllas med flaggdagar. En av dem, Aleksis Kivi, har firats den här veckan. Idag slits inte Sju bröder eller Fänrik Ståls sägner på pulpetlocken, men frågan är om romaner, deckare och diktsamlingar oftare borde nötas i barnens händer.

Finlands resultat i Pisatesterna visar en svagt nedåtgående trend från toppnivån, och oroade lärare berättar om en sjunkande läskunnighet och läsförståelse hos unga i Finland. Varje år går omkring 6000 unga ut grundskolan med så svaga kunskaper att de inte klarar av att fylla i en ansökningsblankett – ett allvarligt problem i ett samhälle där självbetjäningstjänster på nätet är vardag.