Funderingar

Vara eller icke vara?

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 30.6.2017

Det är den stora frågan. Om det går som regeringen vill och planerat kommer vi att ha ett landskapsval i januari. Då är det tänkt att vi ska välja beslutsfattare för social- och hälsovården och en hel del andra uppgifter som fr.o.m. 1.1.2019 flyttas över till 18 landskap. Det finns många goda ambitioner i vårdreformen och delvis också i landskapsreformen, men regeringen har tappat bort mycket av det goda på vägen för att man prioriterat fel saker. Centern har prioriterat antalet landskap och landskapsmodellen, medan Samlingspartiets hjärtefråga är valfriheten. Valfriheten och det medföljande bolagiseringstvånget har väckt mycket diskussion och verkar bli reformens akilleshäl.

Intressebevakning sker på många plan

Skriven den .
Kolumn i Landsbygdens Folk 2.6.2017

Jordbrukarnas intresseorganisationers uppgift är att bevaka sina medlemmars intressen. Uppdraget är entydigt och klart, men samtidigt både omväxlande och utmanande. För SLC Nyland har det under den senaste tiden tex. handlat om att påverka beslutsfattare så att våra medlemmars intressen beaktas och om att diskutera med myndigheter för att få dem att förstå vår verklighet och våra behov.

Nyckeln till framgång

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 25.5.2017

När blomstertiden nu äntligen kommit, och ett läsår i skolorna åter lider mot sitt slut, är det på sin plats att tänka på och betona utbildningens och bildningens betydelse för barnen, de studerande och hela vårt samhälle. Den hundraåriga jubilaren Finlands framgångar beror faktiskt till stora delar på att vi i vårt land förstått att satsa på utbildning, bildning och forskning.

I framtidsutskottet har vi med anledning av målsättningarna för hållbar utveckling hört många sakkunniga som betonat att utbildning av hög kvalitet, och stabilitet i samhället hör till Finlands framgångsfaktorer. Bra utbildning och bred bildning är utan vidare också en av nycklarna till en hållbar utveckling. Sakkunniga som vi har hört i utskottet betonar att Finland för att klara sig bra bör satsa på utbildning, forskning och innovationer.

Pelkkä tekninen osaaminen ei riitä

Skriven den .
Kolumn i Tekniikka ja Talous: http://www.tekniikkatalous.fi/kumppaniblogit/tech_day_finland/pelkka-tekninen-osaaminen-ei-riita-6620761

Elämme haastavia aikoja. Teknologian muutos on ollut uskomattoman nopeaa, ja vähintään sama tahti näyttää jatkuvan. Olemme nähneet maailman virtualisoituvan muutamassa vuosikymmenessä – ja seuraavaksi näemme esimerkiksi biokauden, jolloin kaikki se, mikä voidaan tehdä bioraaka-aineista, myös tehdään niistä. Siirrymme samalla nanoaikaan.

Kaikki nämä teknologian kehitystrendit ovat merkitykseltään yhtä suuria kuin höyrykoneen keksiminen. Ne ovat muuttaneet ja tulevat muuttamaan merkittävällä tavalla talouttamme ja laajemminkin ihmiskunnan elämisen tapaa ja kulttuurihistoriaa. Lisäksi teknologian muutosvauhti on jatkuvasti kiihtynyt ja innovaatioiden läpimenoaika nopeutunut. Siksi osaaminen ja teknologia vanhenevat koko ajan nopeammin.

Hyvin toteutettu digitalisaatio tukee yhteiskuntakehitystämme, yksinkertaistaa prosesseja ja lisää eri alueiden välistä yhdenvertaisuutta. Digitaaliset palvelut ja etätyöt tuovat myös suuria mahdollisuuksia maalla asumiseen. Jotta kaikilla ihmisillä olisi mahdollisuus tähän, it-rakenteet tulee turvata koko maassa.

On ajateltava mahdottomia

Ei ole enää kyse siitä, mitä uusia teknologioita on tulossa, vaan ennakoinnin keskiössä ovat ne uudet toimintamallit, joita tämä teknologia mahdollistaa ja aiheuttaa. Eli kyse ei ole enää pelkästään teknologisista innovaatioista, vaan ennen kaikkea sosiaalista innovaatioista ja liiketoimintainnovaatioista. Pelkkä teknologinen osaaminen ei riitä.

Tulevaisuudentutkijat ovat sanoneet, että seuraavat 20 vuotta voivat muuttaa maailmaa enemmän kuin edelliset 200 vuotta. Teknologian tulevaisuudesta kirjoittanut fyysikko Michio Kaku on sanonut, että meidän on ajateltava täysin mahdottomia asioita ymmärtääksemme mitä seuraavina vuosina tapahtuu.

Kaku ehdottaa meitä tekemään listan kaikista niistä asioista, jotka ovat mahdottomia. Kun lista on valmis, voi kysyy, ovatko listan asiat mahdottomia vielä 500 tai 1000 vuoden kuluttua? Suurin osa nykyisistä teknologiostamme olisi ollut tuolla listalla 500 tai 1000 vuotta sitten.

Mielestäni tämä kuvastaa erinomaisella tavalla kuinka vaikeaa on ennustaa, miten maailmaa muuttuu esimerkiksi seuraavien 50 vuoden aikana.

Panoksia korkeakouluihin ja tutkimukseen

Digitalisaatio muuttaa työelämää ja vaikuttaa monin tavoin ihmisten arkeen. Parhaimmillaan teknologiat muuntuvat innovaatiovetoisen kasvun ajureiksi ja on tärkeää, että Suomi on mukana tässä kehityksessä.

Suomen kaltaiselle maalle on elintärkeää panostaa inhimilliseen pääomaan maamme hyvinvoinnin kannalta, niin lyhyellä kuin pitkälläkin aikavälillä. Tarvitsemme rohkeita panostuksia korkeakouluopetukseen ja tutkimukseen. Tämä on auttanut meitä aikaisemmin ja on ollut nykyisen hyvinvointiyhteiskuntamme edellytys.

Thomas Blomqvist, kansanedustaja ja eduskunnan tulevaisuusvaliokunnan puheenjohtaja

Framtidens kommun

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 10.2.2017

Kommunerna i Finland står inför en omvälvande förändring. Social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen från och med 2019. Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter, likaså nästan hälften av det totala antalet anställda i kommunerna, och ca hälften av kommunens budget flyttas över till landskapen.

Dagstidningen behövs, också i pappersformat

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 2.12.2016

Idag läser vi det första numret av den förnyade tidningen Västra Nyland, som fr.o.m. i dag utkommer i pappersformat bara två gånger i veckan. I början av november fick vi dessutom beskedet att stora delar av Nyland blir utan morgonutdelade tidningar. Det här är två dåliga nyheter för många tidningsprenumeranter i Nyland.


Tillgången till dagstidningar har traditionellt ansetts vara en viktig del av yttrandefriheten, och är det i högsta grad fortfarande. Dagstidningen har en väsentlig roll i folkbildningen. Samhällsdialogen, som är en förutsättning för demokratin, blir bristfällig, fattig och i värsta fall omöjlig att föra, åtminstone på ett fruktbart sätt, om människor slutar läsa dagstidningar. En sån risk finns nu då en del prenumeranter antagligen upplever att tidningen utkommer för sällan och, som nu i stora delar av Nyland, dessutom så sent på dagen att man säger upp prenumerationen. Detta är en utveckling som vi måste försöka hindra. Vårt kunskapssamhälle och vår demokrati gynnas inte av att dagstidningen försvinner från ett stort antal hushåll. Många kan och vill välja digitala lösningar, men papperstidningen är fortfarande det enda alternativet för en betydande del av medborgarna. Det här kommer att vara situationen ännu flera år framöver.