Motioner

Budgetmotioner 2017

Skriven den .
Svenska Riksdagsgruppens skuggbudget för 2018 presenteras vecka 44, där hela gruppens budgetmotioner ingår. Nedan en sammanställning över de personliga budgetmotionerna som lämnades in till riksdagen 29.9.

BUDGETMOTION
om att öka anslaget för anslaget för basväghållningen i Nyland med 5 000 000 euro

Till riksdagen

Ett fungerande nätverk av vägar underlättar människornas vardag och är en grundläggande förutsättning för ett aktivt näringsliv. Vägnätets skick har även en stor betydelse för trafiksäkerheten.

Finansieringen av bastrafikledshållningen har ändå varit otillräcklig under många år, och med ti-den riskerar situationen att bli ohållbar. Samtidigt som trafikmängden har ökat, har budgetansla-gets köpkraft minskat. Största delen av anslaget går till skötsel och underhåll, och utrymmet för investeringar är litet.

En stor del av befolkningsökningen koncentreras till Nyland, vilket har lett till ett investeringsbe-hov på över 900 miljoner euro som borde finansieras med pengar ur anslaget för bastrafikleds-hållningen. I Nyland är trafikmängden på region- och förbindelsevägarna märkbart större än i landet i medeltal, vilket betyder att både behovet och nyttan av investeringarna är betydande.

Eftersom anslaget konstant ligger under investeringsbehovet har man inte kunnat förverkliga pro-jekt i den takt som utvecklandet av samhällsstrukturen skulle ha krävt. De knappa resurserna har också lett till att kommunerna i allt högre grad har fått finansiera investeringar som enligt lands-vägslagen hör till staten.

Speciellt små och medelstora investeringar har fallit bort då finansieringen varit otillräcklig. Exempel på denna typ av investeringar är omfartsvägar vid växande tätorter, bullerskydd och inve-steringar i trafiksäkerheten. Leder för lätt trafik är ett effektivt sätt att förbättra säkerheten för fotgängare och cyklister i trafiken. Samtidigt ökar lättrafiklederna möjligheterna till motion och rekreation.

Till exempel i staden Raseborg förenas stadens två stadscentra, Ekenäs och Karis, av den livligt trafikerade riksväg 25. Med tanke på att Raseborg nu utgör en enda stad, skulle det vara ytterligare motiverat att förena de två stadscentra med en lättrafikled. Andra vägsträckor som skulle vara i behov av lättrafikleder är sträckan mellan Ekenäs och Tenala längs stamväg 52, liksom landsväg 176 mellan Gislom—Lurensvägen och landsväg 11891 mellan Backgärdavägen och Heikantback-en i Lovisa stad.


Vi föreslår därför
att riksdagen ökar moment 30.10.20 med 5 000 000 euro för regionala investeringar för byggande av lättrafikleder i Raseborg och Lovisa 


BUDGETMOTION
Anslag för förbättring av riksväg 25 på sträckan Hangö-Mäntsälä

Till riksdagen

Riksväg 25 är den mest betydande vägen för tvärgående trafik i Väst- och Mellannyland. Vägen har också mycket stor betydelse för områdets näringsliv och speciellt för godstrafiken som riktar sig utanför huvudstadsregionen. Riksväg 25 har en stor mängd tung trafik, t.ex. biltransporterna från Hangö till Vaalimaa. När det gäller den interna trafiken i området är riksväg 25 den viktigaste trafikaxeln. Utvecklingen av vägen skulle förbättra förbindelserna till Mellersta Nyland.

Olycksstatistiken angående dödsolyckor och personskador är betydligt sämre på riksväg 25 jämfört med andra huvudvägar. Enligt Västra Nylands räddningsverks statistik så är risken att omkomma dubbelt så hög som på de andra huvudvägarna i Finland. Enligt Försäkringscentralen skedde 48 dödsolyckor på riksväg 25 under åren 2004 - 2013.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 5 000 000 euro för en förbättring av riksväg 25 på sträckan Hangö-Mäntsälä. 



BUDGETMOTION
om att öka anslaget för att inleda planeringen av en förbätt-ring av Kustbanan med 2 000 000 euro

Till riksdagen

Kustbanan, järnvägen mellan Helsingfors och Åbo, är utan tvekan en av de viktigaste delarna av infrastrukturen i södra Finland. Därför bör banan grundförbättras och kapaciteten ökas. En viktig åtgärd skulle vara att bygga dubbla spår på en del av sträckorna. De här åtgärderna skulle vara helt i linje med den av den tidigare riksdagen godkända Trafikpolitiska redogörelsen (2012), som slår fast att vi ska satsa på att förbättra befintlig infrastruktur i stället för att bygga nytt.

Kustbanan är en oersättlig livsnerv för västra Nyland och alla kommuner som ligger invid Kustbanan. Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att man skall kunna bo, arbeta och verka i Västra Nyland. Området har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet. Då huvudstadsregionen växer så ökar också behovet av bostäder – ett behov som västra Nyland såväl kan, som vill, svara på. För att området ska utvecklas och bli ett reellt boendealternativ för allt flera måste det finnas pålitliga, effektiva och miljövänliga sätt att röra sig till och från region-en, något som Kustbanan kan erbjuda. Kustbanan är en viktig länk inte enbart mellan västra Nyland och metropolen, utan också mellan kommunerna i regionen, samt mellan Åboregionen och huvudstadsregionen. Längs Kustbanan finns det också flera industri- och hamnområden som är beroende av goda förbindelser på såväl räls som väg.

Ett sätt att lösa problemen skulle vara att bygga dubbla spår på åtminstone de sträckor som är högtrafikerade. Med fler spår skulle kapaciteten kunna ökas. Därtill behövs grundförbättringar på en del sträckor. Detta skulle möjliggöra fler tågturer och snabbare förbindelser. Därför behövs det nu en utredning om vilka förbättringar man bör göra på Kustbanan och vad de kostar, så att man snabbt kan komma igång med förbättringsarbetena.


Vi föreslår därför
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 2 000 000 euro för att inleda planeringen av en förbättring av Kustbanan 

Andra undertecknare: Anders Adlercreutz /sv



BUDGETMOTION
Anslag för att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning

Till riksdagen

Väg 11911 Påvalsbyvägen inom NTM-centralen i Nylands ansvarsområde grundförbättrades år 2010, men försågs inte med beläggning. Tyvärr är grusvägar mycket känsliga för längre perioder av regn, och vägarna blir lätt i mycket dåligt skick under hösten. Därför skulle det vara motiverat att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning för att undgå behovet av upprepade förbättringar. Överlag är det skäl att inte förringa bygdevägarnas betydelse; ett fungerade vägnät har en avgörande roll för att människor ska kunna leva och bo på landsbygden.

Med stöd av det ovan anförda föreslår jag
att riksdagen ökar moment 31.10.20 i budgeten för 2012 med 800 000 euro för att förse Påvalsbyvägen/Hommansbyvägen med beläggning 



BUDGETMOTION
Anslag för att slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen

Till riksdagen

Beläggningen av vägsträckan Kapellby-Hindersby-Labby-Tavastby på bygdevägarna 11932 och 11913 i Lappträsk inleddes redan för några år sedan och sträckan har försetts med oljegrusyta, men det saknas fortfarande beläggning i båda ändarna. Vägsträckan har bussförbindelse och är en viktig livsnerv för ortsborna. Underhållet försvåras av den nuvarande dåliga vägytan som aldrig har grundats ordentligt. Det är av största vikt att vägavsnittet förses med beläggning eftersom det är grundläggande för infrastrukturen och bosättningen i glesbygden att det lokala vägnätet är i farbart skick. Vägförvaltningens avsikt har varit att ytbelägga hela den statsägda vägsträckan men man hänvisar nu till brist på resurser för slutförandet.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 300 000 euro för att kunna slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen 



BUDGETMOTION
om att öka anslaget för att förse Liljendal-Hardomvägen (väg 1761) och Herrgårdsvägen-Eskilomvägen med ny be-läggning med 1 000 000 euro

Till riksdagen

Ytbeläggningen på Liljendal-Hardomvägen (väg 1761) är totalt utsliten. Vägen är Liljendalbornas viktigaste led till Lovisa stadscentrum. Vägen torde trafikeras av ca 500-600 fordon/dygn. Den nu mycket grova ytan med många hål förorsakar nu ett otroligt stort slitage på bildäck och fordon. Den krokiga asfaltvägen ytbelagdes för ca 15 år med så kallad lättasfalt. Materialet höll inte och slitageskador uppkom snabbt, särskilt i kurvorna. Nu är ytan söndersmulad och mycket grov. Skador i vägytan har lappats i många år, men nya uppkommer hela tiden. Detta är inte hållbart, vägen borde ytbeläggas på nytt utan dröjsmål.
Vägen genom Liljendal kyrkoby i Sävträsk (Herrgårdsvägen-Eskilomvägen) behöver också ny ytbeläggning. Asfalten är full med lappningar och under förra vintern har igen många nya hål uppstått, därtill också tjälskador. Vägbeläggningens dåliga skick har lett till att invånarna undviker använda vägen. Därför borde också denna vägs ytbeläggning förnyas.

Vi föreslår därför
att riksdagen ökar moment 31.10.20 med 1 000 000 euro för att förse Liljendal-Hardomvägen (väg 1761) och Herrgårdsvägen-Eskilomvägen med ny beläggning.

Andra undertecknare: Mikaela Nylander /sv



BUDGETMOTION
om att öka anslaget för utveckling av Ekenäs skärgårds nationalparks verksamhet på Jussarö med 500 000 euro

Till riksdagen

Jussarö som ligger i Ekenäs skärgårds nationalpark, alldeles i yttersta skärgården, har varit en mycket välkänd hamn för sjöfarare redan i 700 år. Ön har en unik historia förknippad med fiske, sjöfart, försvarsverksamhet och gruvdrift i Finska viken. Jussarö var länge i Försvarsmaktens besittning, men överfördes år 2005 till Forststyrelsen och ön öppnades därmed för allmänheten.

På Jussarö finns mångsidiga kulturarvsobjekt, såsom arkeologiska konstruktioner och byggnadsbestånd av olika ålder. Gruvverksamhet har bedrivits på ön i olika repriser och upphörde slutligen 1967. Sedan dess har byggnaderna förfallit. På Jussarö finns nu farliga konstruktioner, ruiner, underjordiska konstruktioner och gruvbrott som härstammar från gruvverksamhet som bedrivits på ön. Farliga konstruktioner behöver därför i snabb takt restaureras eller rivas.

Ekenäs skärgårds nationalpark är det största enhetliga besöksmålet i Finska viken och därför betydande med tanke på rekreation och naturturism. På ön kan man njuta av orörd natur och på samma gång häpna över de spår som öns märkliga historia har lämnat i terrängen. Forststyrelsen, privata företagare, Raseborgs stad och andra intressentgrupper har viljan att utveckla Jussarö till ett at-traktivt turist- och utflyktsmål. För att utnyttja Jussarös potential och förbättra servicenivån krävs det att Forststyrelsen gör investeringar i infrastruktur, som till exempel bryggor, vägar och fastigheter, något som bör finansieras av ägaren, dvs. staten.

Jag föreslår därför
att riksdagen ökar moment 30.64.50 med 500 000 euro för utveckling av Ekenäs skärgårds nationalparks verksamhet på Jussarö