Motioner

Spörsmål: Personalens kunskaper i svenska vid nödcentralerna

Skriven den .
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL

Personalens kunskaper i svenska vid nödcentralerna

Till riksdagens talman

Nödcentralernas kompetens att betjäna medborgare på såväl finska som svenska har ofta varit ett diskussionsämne. Trots det dyker det fortsättningsvis upp situationer då betjäningen på svenska inte har fungerat. En artikel i Västra Nyland den 26 februari 2014 berättar om en person som blivit tvungen att vänta alltför länge för att få service av nödcentralen på svenska. Personen i fråga hittade ett lik i Ekenäs och ringde nödcentralen där man hade stora svårigheter att hitta en person som kunde tala svenska. Från att samtalet kommit in till nödcentralen dröjde det sju minuter innan larmet gjordes vilket i ett sjukdomsfall enligt nödcentralens kommunikationschef hade varit alldeles för länge.

En av de mest grundläggande språkliga rättigheterna är att få betjäning på sitt eget språk då man befinner sig i en nödsituation eller en olycka inträffar. Enligt lagen ska nödcentralen alltid kunna betjäna på bägge nationalspråken. Lyckligtvis handlade det inte i det här fallet om liv eller död, men om situationen hade varit en annan skulle bristerna i den svenska betjäningen kunnat vara ödesdigra. I dagens läge förs ingen statistik över skillnaderna i bemötande och tiden mellan samtal och larm för de två inhemska språken. Därmed har man ingen översikt över hur ofta dylika situationer uppstår eller om det finns skillnader i betjäningen på svenska och finska.

Enligt de planer som nu finns ska nödcentralernas betjäning på svenska bli bättre när ett nytt datasystem tas i bruk i januari 2015. Då kommer man att vid behov kunna överföra samtal till andra nödcentraler med svenskspråkig personal om man inte har möjlighet att betjäna på svenska i den egna centralen. Det är naturligtvis positivt om man genom det nya systemet kan jämna ut arbetsbördan mellan de olika nödcentralerna och dessutom både betjäna flera snabbare och förbättra servicen på svenska. Det är ändå viktigt att komma ihåg att då man tar i bruk nya system ofta finns en övergångsperiod innan systemet fungerar felfritt, och under den perioden bör det därför finnas en extra beredskap att hantera nödsamtal vid störningar i systemet. Möjligheten att överföra samtal till regioner med mera svenskspråkig personal får inte heller leda till att kraven på svenskakunskaper minskar på övriga nödcentraler, utan det måste fortsatt finnas beredskap betjäna på svenska i hela landet.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

På vilket sätt arbetar regeringen för att förbättra och trygga betjäningen av nödsamtal på både finska och svenska? Vilken beredskap har man att hantera möjliga störningar vid övergången till det nya systemet som planeras tas i bruk 2015? På vilket sätt följer regeringen upp att svenskspråkiga samtal inte tar oskäligt länge att besvara?



Helsingfors den 25 mars 2014

Thomas Blomqvist /sv