Tal

Gruppanförande i remissdebatten om spaningslagarna

Skriven den .
Tal i plenum 20.2.2018

Ärade talman,

underrättelselagarna har en mycket klar uppgift – att skapa stabilitet i samhället och ge myndigheterna förutsättningar att skydda folket och landet. Det största hotet är det som vi inte känner till eller identifierar. Med hjälp av militär- och civilunderrättelse kan vi förbereda oss för det här. För närvarande har vi inte tillräckligt med verktyg till vårt förfogande och med underrättelsereformen tar vi tag i problemet.

Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Här i riksdagen måste vi kunna föra en sansad diskussion om ärendet och överväga vad de föreslagna lagarna kan leda till i praktiken och om det ännu finns behov för ändringar.

Inlägg i remissdebatten om B 18/2017: Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017

Skriven den .
Tal i plenum 15.2.2018

Värderade fru talman, arvoisa puhemies!

I regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen — jag vill gärna säga det också till ministern — som jag tycker är väl arbetad och en mycket bra berättelse finns många iakttagelser om tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna precis som det ska vara.

Några av de mest centrala iakttagelserna: Jag lyfter upp de utmaningar i språkförhållandena som många av oss svenskspråkiga möter i vardagen. Det går inte att bortse från att det finns en hel del att förbättra i språkklimatet. Det behövs en positivare attityd gentemot olika språkgrupper inklusive dem som använder teckenspråk. Statsmakten med riksdagen och regeringen i spetsen bär i slutändan ansvaret för det här attitydklimatet i samhället, och vi måste alla ta på allvar att försöka främja ett positivare attitydklimat. En sak som kommer fram i berättelsen är att även myndigheternas medvetenhet om sin skyldighet att betjäna på båda nationalspråken bör förbättras. Det är endast på det sättet som den enskilda individen kan känna sig trygg i att verkligen kunna få de språkliga rättigheterna tillgodosedda.

Inlägg i andra behandlingen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av domstolslagen och vissa andra lagar

Skriven den .
Tal i plenum 14.11.2017

Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Jag vill börja med att understöda ledamot Biaudets förslag om förkastande, och i och för sig också alla hennes motiveringar. Några reflektioner ändå. I den reservation som lämnats in i lagutskottet konstateras det att de centralare problemen i reformen hänför sig till de språkliga rättigheterna, den regionala jämlikheten och tidpunkten för reformen, och det är helt sant. Regeringens proposition ger inte garantier för hur man i framtiden ska kunna trygga en tillräcklig svenskspråkig personal, särskilt i Nyland och Österbotten. Särskilt osäkert är det om kanslipersonalen räcker till i framtiden trots att regeringen i propositionsmotiven betonar att man kommer att fästa uppmärksamhet vid saken. Men det räcker ju inte att fästa uppmärksamhet vid saken, det gäller att kunna trygga de språkliga rättigheterna. 

Presentation av Framtidsutskottets betänkande 1/2017 – Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling

Skriven den .
Ordförandes presentation av Framtidsutskottets betänkande i plenum 13.9.2017

Arvoisa puhemies, Värderade herr talman
Kestävän kehityksen syntyjuuret ovat luonnon- ja ympäristönsuojelussa. Brundtlandin raportin (1987) jälkeen kestävää kehitystä edistettiin YK-vetoisessa Rio-prosessissa. Globaalin kestävän kehityksen toimintaohjelma Agenda 2030 hyväksyttiin YK:n huippukokouksessa syyskuussa 2015 ja sen toimeenpano käynnistyi vuoden 2016 alussa. Globaali Agenda2030-toimintaohjelma on ainutlaatuinen saavutus kansainväliseltä yhteisöltä ja historiallisesti merkittävä prosessi. Maailman valtioilla on ensimmäistä kertaa yhteiset kestävän kehityksen tavoitteet.

EU ja myös Suomi ovat edelläkävijöitä toimintaohjelmaan sitoutumisessa ja siten globaalisti tärkeitä esimerkkejä. Suomi on jo nyt saanut toiminnallaan positiivista kansainvälistä huomiota Agenda2030 toimenpiteistä. Valtioneuvoston ensimmäinen selonteko kestävän kehityksen globaalista toimintaohjelmasta Agenda 2030:sta on tulevaisuusvaliokunnan tärkeimpiä käsiteltäviä kysymyksiä tällä vaalikaudella.

Gruppanförande om Statsrådets framtidsredogörelse, del 1 Bred förståelse av förändringarna i arbetslivet

Skriven den .
Gruppanförande i plenum 20.6.2017

Värderade herr talman, arvoisa puhemies! Haluan heti aluksi sanoa, että on hyvä, että hallitus on tehnyt tämän tulevaisuusselonteon. Tulevaisuusvaliokunnan puheenjohtajana minusta on välttämätöntä, että eduskunta syventyy aiheisiin, jotka ulottuvat päiväkohtaisia asioita kauemmas. Tämä asiakirja on tärkeä väline etsittäessä tietä kohti kestävää kehitystä. 

Ainakin kolmeen asiaan tarvitaan ymmärrystä työelämän muuttuessa. Ensinnäkin meidän on uudistettava sosiaaliturvaa. Toiseksi meidän on avattava silmämme sille, millaisia uusia mahdollisuuksia uusi ympäristöteknologia ja kiertotalous tarjoavat. Kolmanneksi meidän on rohkeasti uudistettava työelämäämme, esimerkiksi ottamalla käyttöön paikallista sopimista, joka perustuu luottamukseen ja vuoropuheluun työpaikoilla. 

Värderade talman! En av redogörelsens viktigaste iakttagelser är att en spirande ekonomisk tillväxt — det som vi nu börjar se skymten av — inte längre nödvändigtvis garanterar en tillväxt i sysselsättningen som förut.

Inlägg i debatten om medborgarinitiativet Hälso- och sjukvårdslagen, § 50, mom. 3 bör ändras

Skriven den .
Tal i plenum 1.6.2017

Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Vi fortsätter diskussionen från den 17 maj var det visst, så det blir en del upprepningar. Jag vill i alla fall börja med att tacka minister Rehula för att ni är här på plats i dag, så att vi har möjlighet att ställa lite frågor kring det här ärendet. Riksdagens beslut före julen att lämna Vasa centralsjukhus utan omfattande jour är problematiskt ur många olika synviklar, men framför allt — det vill jag betona ännu en gång — är det problematiskt därför att de grundläggande språkliga rättigheterna på det här sättet uppenbart riskerar att inte förverkligas. Vasa centralsjukhus är ett väl fungerande genuint tvåspråkigt sjukhus. Det kan man inte säga om Seinäjoki, alltså när det gäller tvåspråkigheten.

Inlägg i debatten i plenum om förslaget till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

Skriven den .
Tal i plenum 21.3.2017

Ärderade fru talman, arvoisa puhemies!
Som helhet välkomnar jag regeringens strävan att förenkla, tydligaregöra regleringen i anslutning till planläggning och byggande. Det är bra att förhållandet till det grundlagsenliga ansvaret för miljön, och samtidigt egendomsskyddet och frågor kring det kommunala självstyret har beaktats — tycker jag — i den här lagstiftningen, och också förbättrats. En gynsam landsbygdsutveckling har positiva följder för miljön, för lantbruket som näring och för hela landsbygden. Jag stöder alltså en ökad kommunal bestämmanderätt i styrningen av områdesanvändningen och den begränsning som det här innehåller för ntm-centralens besvärsrätt. Det stärker kommunens och den lokala demokratins möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Jag tycker att också de förändringar som gäller skogsbruket är välmotiverade. Till exempel det som är innehållet här, att slopa kravet på tillstånd för miljöåtgärder, är motiverat och välkommet.

Jag är glad över att regeringen i den här frågan valt att decentralisera beslutsfattandet, när man annars i många andra frågor valt att centralisera. Bra så här, besluten ska fattas nära människan, ute i kommunerna.