Tal

Gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands stöd till Afghanistan och om ökat finländskt deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

Skriven den .
Tal i plenum 12.6.2018

Ärade talman, Arvoisa puhemies,

Maailmanpankki arvioi, että vuosittain jopa 15 miljoonaa alle 18-vuotiasta lasta maailmassa pakotetaan naimisiin.
Lapsiavioliitot ovat edelleen vahva perinne myös Afganistanissa. Tämä on yksi suurimmista esteistä, jotka vaikeuttavat myönteisen yhteiskuntakehityksen aikaansaamista. Unicefin mukaan melkein puolet naisista Afganistanissa menee naimisiin alle 18-vuotiaana ja useampi kuin joka kymmenes on alle 15-vuotias. Myös pojat ovat vaarassa tulla pakotetuiksi avioliittoon alaikäisinä.
Avioliittoon pakotetut tytöt keskeyttävät usein koulunkäyntinsä, mikä heikentää heidän työllistymismahdollisuuksiaan. Lisäksi aikaisten raskauksien aiheuttamat äitiyskuolleisuusluvut ovat maailman synkimmät Afganistanissa.

Afganistan on tosiaan Suomen suurin kahdenvälinen kehitysyhteistyökumppani. Ruotsalainen eduskuntaryhmä pitää koulutussektorin panostukset tyttöjen koulunkäynnin turvaamiseksi ja naisten lukutaidon parantamiseksi erityisen tärkeinä toimina.
Hallituksen avunantopanostusten painopiste on oikeassa paikassa. Samanaikaisesti on kuitenkin todettava, että vaalikauden alussa tehdyt rajut leikkaukset ovat heikentäneet Suomen kehitysyhteistyöpolitiikkaa tavalla, jota ei voi puolustaa.

Gruppanförande om statsrådets meddelande till riksdagen om regeringens sysselsättningspolitik och om sänkning av anställningströskeln i små företag

Skriven den .
Tal i plenum 16.10.2018

Arvoisa puhemies värderade talman
Riksdagen står idag inför ett tudelat förfarande, där den förväntas ta ställning till regeringens sysselsättningspolitik, men också, något exceptionellt, ta ställning ifall regeringen ska fortsätta beredningen av ett av sina lagförslag.

Gällande regeringens sysselsättningspolitik, låt mig genast säga att det är mycket positivt att allt fler i Finland har fått jobb. Också regeringen förtjänar ett tack här, även om det främst beror på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen globalt. Samtidigt måste vi i Finland vara ännu betydligt mer ambitiösa. Vi behöver ännu fler nya arbetsplatser, vi behöver ännu fler ute i arbetslivet. Finlands sysselsättningsgrad måste höjas till minst 75, helst 80 procent som i våra nordiska grannländer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna, inte bara bevara, utan även utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Eller som vi i SFP brukar säga, kakan måste först bakas före den kan fördelas.

Gruppanförande i remissdebatten om spaningslagarna

Skriven den .
Tal i plenum 20.2.2018

Ärade talman,

underrättelselagarna har en mycket klar uppgift – att skapa stabilitet i samhället och ge myndigheterna förutsättningar att skydda folket och landet. Det största hotet är det som vi inte känner till eller identifierar. Med hjälp av militär- och civilunderrättelse kan vi förbereda oss för det här. För närvarande har vi inte tillräckligt med verktyg till vårt förfogande och med underrättelsereformen tar vi tag i problemet.

Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Här i riksdagen måste vi kunna föra en sansad diskussion om ärendet och överväga vad de föreslagna lagarna kan leda till i praktiken och om det ännu finns behov för ändringar.

Inlägg i remissdebatten om B 18/2017: Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017

Skriven den .
Tal i plenum 15.2.2018

Värderade fru talman, arvoisa puhemies!

I regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen — jag vill gärna säga det också till ministern — som jag tycker är väl arbetad och en mycket bra berättelse finns många iakttagelser om tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna precis som det ska vara.

Några av de mest centrala iakttagelserna: Jag lyfter upp de utmaningar i språkförhållandena som många av oss svenskspråkiga möter i vardagen. Det går inte att bortse från att det finns en hel del att förbättra i språkklimatet. Det behövs en positivare attityd gentemot olika språkgrupper inklusive dem som använder teckenspråk. Statsmakten med riksdagen och regeringen i spetsen bär i slutändan ansvaret för det här attitydklimatet i samhället, och vi måste alla ta på allvar att försöka främja ett positivare attitydklimat. En sak som kommer fram i berättelsen är att även myndigheternas medvetenhet om sin skyldighet att betjäna på båda nationalspråken bör förbättras. Det är endast på det sättet som den enskilda individen kan känna sig trygg i att verkligen kunna få de språkliga rättigheterna tillgodosedda.

Inlägg i andra behandlingen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av domstolslagen och vissa andra lagar

Skriven den .
Tal i plenum 14.11.2017

Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Jag vill börja med att understöda ledamot Biaudets förslag om förkastande, och i och för sig också alla hennes motiveringar. Några reflektioner ändå. I den reservation som lämnats in i lagutskottet konstateras det att de centralare problemen i reformen hänför sig till de språkliga rättigheterna, den regionala jämlikheten och tidpunkten för reformen, och det är helt sant. Regeringens proposition ger inte garantier för hur man i framtiden ska kunna trygga en tillräcklig svenskspråkig personal, särskilt i Nyland och Österbotten. Särskilt osäkert är det om kanslipersonalen räcker till i framtiden trots att regeringen i propositionsmotiven betonar att man kommer att fästa uppmärksamhet vid saken. Men det räcker ju inte att fästa uppmärksamhet vid saken, det gäller att kunna trygga de språkliga rättigheterna. 

Presentation av Framtidsutskottets betänkande 1/2017 – Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling

Skriven den .
Ordförandes presentation av Framtidsutskottets betänkande i plenum 13.9.2017

Arvoisa puhemies, Värderade herr talman
Kestävän kehityksen syntyjuuret ovat luonnon- ja ympäristönsuojelussa. Brundtlandin raportin (1987) jälkeen kestävää kehitystä edistettiin YK-vetoisessa Rio-prosessissa. Globaalin kestävän kehityksen toimintaohjelma Agenda 2030 hyväksyttiin YK:n huippukokouksessa syyskuussa 2015 ja sen toimeenpano käynnistyi vuoden 2016 alussa. Globaali Agenda2030-toimintaohjelma on ainutlaatuinen saavutus kansainväliseltä yhteisöltä ja historiallisesti merkittävä prosessi. Maailman valtioilla on ensimmäistä kertaa yhteiset kestävän kehityksen tavoitteet.

EU ja myös Suomi ovat edelläkävijöitä toimintaohjelmaan sitoutumisessa ja siten globaalisti tärkeitä esimerkkejä. Suomi on jo nyt saanut toiminnallaan positiivista kansainvälistä huomiota Agenda2030 toimenpiteistä. Valtioneuvoston ensimmäinen selonteko kestävän kehityksen globaalista toimintaohjelmasta Agenda 2030:sta on tulevaisuusvaliokunnan tärkeimpiä käsiteltäviä kysymyksiä tällä vaalikaudella.

Gruppanförande om Statsrådets framtidsredogörelse, del 1 Bred förståelse av förändringarna i arbetslivet

Skriven den .
Gruppanförande i plenum 20.6.2017

Värderade herr talman, arvoisa puhemies! Haluan heti aluksi sanoa, että on hyvä, että hallitus on tehnyt tämän tulevaisuusselonteon. Tulevaisuusvaliokunnan puheenjohtajana minusta on välttämätöntä, että eduskunta syventyy aiheisiin, jotka ulottuvat päiväkohtaisia asioita kauemmas. Tämä asiakirja on tärkeä väline etsittäessä tietä kohti kestävää kehitystä. 

Ainakin kolmeen asiaan tarvitaan ymmärrystä työelämän muuttuessa. Ensinnäkin meidän on uudistettava sosiaaliturvaa. Toiseksi meidän on avattava silmämme sille, millaisia uusia mahdollisuuksia uusi ympäristöteknologia ja kiertotalous tarjoavat. Kolmanneksi meidän on rohkeasti uudistettava työelämäämme, esimerkiksi ottamalla käyttöön paikallista sopimista, joka perustuu luottamukseen ja vuoropuheluun työpaikoilla. 

Värderade talman! En av redogörelsens viktigaste iakttagelser är att en spirande ekonomisk tillväxt — det som vi nu börjar se skymten av — inte längre nödvändigtvis garanterar en tillväxt i sysselsättningen som förut.