Funderingar arkiv

Budgettider - strama tider

Skriven den .

 

En bråd politisk höst är på kommande. Det är fråga om valperiodens sista höst och vilket innebär att riksdagen får ta en slutspurt i lagstiftningsarbetet. Riksdagen kommer att ha 250 lagförslag att behandla under hösten. Också andra stora frågor som vårdreformen, kommunreformen och säkerhetspolitik kommer också att vara på agendan. Eftersom vi har riksdagsval på våren kommer oppositionen sannolikt också att bidra med en del interpellationer. Dessutom kommer som vanligt statsbudgeten för nästa år, som är en de viktigaste ärenden riksdagen har att besluta om, att behandlas under hela hösten.

 

Balanseringen av ekonomin är ett av de viktigaste målen för både riksdag och regering. För att lyckas med det krävs det att man gör upp en ansvarsfull budget. Regeringens budgetförslag innebär att skuldsättningen inte ökar lika snabbt som under de senaste åren. Men fortfarande hamnar vi att låna drygt 4 mdr euro för att täcka de planerade utgifterna. Vi måste satsa på utbildning, innovationer och företagsamhet. Endast genom att vi blir mera konkurrenskraftig, får en ekonomisk tillväxt och ökade exportintäkter, kan vi få landets ekonomi i skick. Det är därför bra att regeringen inte godkände finansminsiter Rinnes förslag om minskade anslag till utbildning, forskning och innovationer. I ekonomiskt svåra tider är det just satsningar på dessa områden som är livsviktiga så att företagsamheten och exporten ska kunna växa.

Jag anser att det var ett klokt beslut att inte förlänga läroplikten, utan istället använda pengar till sådana stödåtgärder som kan riktas till de som löper största risken att falla utanför samhället efter grundskolan. Tilläggssatsning i år och nästa år är omkring 40 miljoner, och ska användas för att förbättra kvaliteten på grundutbildningen, anställa fler skolgångsbiträden och utveckla ungdomsverkstäder. SFP är, i motsats till tex. SDP, inte en förespråkare av förlängd läroplikt. Att nå ungdomar som hotas av marginalisering är ytterst viktigt. För att lyckas med det är det därför klokt att resurserna nu föreslås styras till riktade åtgärder just för denna utsatta grupp.

En annan ljusglimt i budgetförslaget är att det reserveras 30 miljoner mera för basvägnätet än vad som var planerat i vårens rambeslut. Behovet av pengar till basvägnätet är mycket större än så, men tilläggsanslaget ökar rimligtvis chanserna att även projekt i västra Nyland får pengar för förbättringar av basvägnätet. Det är också bra att det föreslås 5,5 miljoner euro för att slutföra projektet Bredband för alla, som förbättrar datakommunikationsförbindelserna på landsbygden. Glädjande är också förslaget att inleda utbildning i Vasa för personal till nödcentralerna. Det är ett viktigt steg för att förbättra och trygga den livsviktiga betjäningen på svenska vid våra nödcentraler.