Funderingar arkiv

Hangöfronten

Skriven den .
Imorgon är det 75 år sedan Vinterkriget bröt ut. Tidigt på morgonen den 30 november 1939 öppnade det sovjetiska artilleriet eld och infanteriet gick över gränsen på Karelska näset. Vintern blev lång, kall och tung för det finländska folket. Fred slöts den 12 mars 1940 i Moskva.Ett av villkoren i fredsavtalet var att Finland skulle arrendera ut Hangö udd som marinbas till Sovjetunionen. Endast tio dagar senare skulle ortsbefolkningen vara evakuerad från området. Det innebar att ca 8 000 människor från Hangö udd förlorade sina hem. För alla oss som inte var med är det omöjligt att förstå vilka umbäranden människorna då fick utstå. Freden blev dessutom kort, redan sommaren 1941 började Fortsättningskriget. Det innebar att krigshandlingar inleddes också vid Hangöfronten. De pågick fram till slutet av 1941, med förluster både i döda och sårade. Tyskarnas erövring av Estland, och inringning av Leningrad, bidrog till att situationen blev för svår för de sovjetiska styrkorna på Hangöbasen. Den 2 december 1941 retirerade de sista sovjetiska styrkorna från Hangö.

Vinterkriget och Fortsättningskriget berörde hela Västnyland kanske mera konkret än vad många idag kanske kommer att tänka på. Förutom händelserna i Hangö så utarrenderades, i enlighet med vapenstilleståndsavatalet från 19 september 1944, Porkalaområdet ut för en tid på 50 år till Sovjetunionen. Befolkningen, knappt 10 000 personer, evakuerades från området. Sovjetunionen normaliserade småningom sina förbindelser med västvärlden, och hösten 1955 kom man överens om återlämnandet av Porkala.

Historien är viktig, den lär oss bland annat att bättre förstå bakgrunden och ibland orsaken till saker som händer idag. För att kunna föra kunskapen som historien berättar vidare till kommande generationer är museum som t.ex. Hangö Frontmuseum och Igor muséet viktiga. Frontmuséet är dessutom unikt för att det är beläget exakt där stridslinjen gick då fortsättningskriget bröt ut i juni 1941. I terrängen runt museet finns skyttegravar och lämningar av dåtida befästningar. Muséet byggdes av västnyländska krigsveteraner och öppnades sommaren 1981. Primusmotor och initiativtagare var Stig Häggström. Muséet har befäst sin ställning som en turistattraktion, viktig speciellt för Hangö, men också för hela regionen.

Frontmuseet har under den senaste tiden diskuterats i massmedia eftersom museet och dess framtid är en viktig angelägenhet för oss alla. Idag drivs muséet av en förening med Ralf Häggström i spetsen. De har ett viktigt uppdrag. Det är ändå skäl att poängtera att ansvaret inte bara är deras utan allas vårt gemensamma. Hangö Frontmuseum presenterar en tid av vår historia som är betydelsefull både regionalt och nationellt. Därför är det viktigt att hitta en lösning som ger möjligheter att långsiktigt upprätthålla och utveckla muséets verksamhet.