Tal arkiv

Finlands nya säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse

Skriven den .

Ärade talman! Finlands säkerhetspolitiska riktlinjer utgår ifrån en bred säkerhetsuppfattning. Samhällets beredskap följer principen för övergripande säkerhet där myndigheter, näringsliv, organisationer och medborgare tillsammans ser till att samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas också under krissituationer. Cybersäkerheten, elförsörjningen och livsmedelsförsörjningen är några exempel på viktiga delar av den övergripande säkerheten. Enligt min mening är det mycket viktigt att Finland har en tillräcklig försörjningsberedskap, och jag är glad över att utrikesutskottet är enigt med försvarsutskottet gällande vikten av att frågor gällande försörjningsberedskapen tas upp mera ingående i kommande redogörelser.

Herra puhemies! Suomen puolustuspolitiikka perustuu, kuten kaikki tiedämme, kolmeen perustekijään: sotilaalliseen liittoutumattomuuteen, yleiseen asevelvollisuuteen ja koko maan alueelliseen puolustamiseen. Turvallisuus- ja puolustuspoliittisessa selonteossa kiinnitetään huomiota syntymässä olevaan epätasapainoon Puolustusvoimien resurssitarpeiden ja käytettävissä olevien varojen välillä. Selonteosta antamassaan lausunnossa puolustusvaliokunta totesi, että yhtenä suurimpana ja ehkä keskeisenä haasteena maanpuolustuksen kehittämiselle on itse asiassa rahoituksen taso vuoden 2015 jälkeen.

Olen sen vuoksi hyvin tyytyväinen siihen, että myös ulkoasiainvaliokunta tähdentää resurssikysymystä ja painottaa Puolustusvoimien mahdollisuuksien turvaamista lakisääteisten tehtäviensä täyttämiseen myös 2020-luvulla. On pidettävä tervetulleena, että ulkoasiainvaliokunta ehdottaa, että eduskunta saa jo seuraavan kauden alussa laajan selvityksen Puolustusvoimien tulevaisuuden haasteista siten, että Puolustusvoimien pitkän aikavälin kehittämiseen tarvittavat poliittiset linjaukset voidaan tehdä.

Nivån på finansieringen avgör hurudant försvar vi kan upprätthålla. Om vi vill hålla fast vid det nuvarande systemet - vilket jag anser att vi ska - måste vi också vara beredda att bevilja de resurser som behövs. Om vi inte gör det mister försvaret sin trovärdighet, och då kommer vi mycket snart att vara tvungna att omvärdera de fundament som vårt försvar i dag baserar sig på.

Herra puhemies! Kaikki kansainvälinen yhteistyö - tapahtui se sitten YK:n, EU:n tai Naton puitteissa - on Suomen turvallisuus- ja puolustuspolitiikan kannalta tärkeää. Erityisesti pohjoismaisessa puolustuspoliittisessa yhteistyössä on mielestäni paljon potentiaalia, ja onkin pidettävä myönteisenä, että hallitus on nyt tuonut esiin pohjoismaisen turvallisuus- ja puolustuspoliittisen yhteistyön uutena teemana selontekoon. Yhteistyön tekeminen on Pohjoismaille luonnollista, ja onkin syytä hyödyntää täysimääräisesti olemassa olevat mahdollisuudet yhteistoimintaan ja synergiaetuihin.

Herr talman! Till slut, då vi i framtiden, och redan nu funderar på hur vi ska kunna upprätthålla ett trovärdigt försvar, är ett fördjupat nordiskt samarbete, till och med baserat på avtal mellan staterna, men också en Natoanslutning ett beaktansvärt alternativ. I enlighet med vad som framfördes i svenska riksdagsgruppens gruppanförande stöder jag en fördomsfri diskussion om för- och nackdelarna med också ett Nato-medlemskap.

Jag är glad över att utrikesutskottets betänkande är enhälligt, det är bra, det lyfter upp många relevanta frågeställningar och det har också mitt stöd.

Inlägg i responsdebatten om statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse, 7.5.2013