Lokalt producerad mat har en stor potential både för konsumenter och producenter. Närproducerad mat är ett miljövänligt val som stöder den regionala ekonomin. Närmatens trumfkort är den korta och transparenta livsmedelskedjan; konsumenterna vet verkligen vad de köper. Hästköttsskandalen som nyligen rasade runtom i Europa visade att det finns brister i uppföljningen inom den multinationella matindustrin. Framförallt visade skandalen hur viktigt det är att livsmedel är tydligt och korrekt märkta. Som konsumenter måste vi kunna veta vad vi köper, och vi måste kunna lita på att det som står på förpackningen är korrekt.
Klimatet sätter vissa gränser för det finländska jordbruket, med det har också sina fördelar. Vi behöver till exempel inte använda lika mycket växtskyddsmedel tack vare vår stränga vinter som gör att många skadeinsekter inte trivs här. Delvis därför, men också tack vare en noggrann kontroll i alla skeden av livsmedelskedjan, har vi en mycket hög livsmedelssäkerhet. I sin senaste rapport angående rester av bekämpningsmedel i livsmedel, visade den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) att vi har den renaste maten i hela Unionen, även inklusive Norge och Island.
Den exceptionellt höga livsmedelssäkerheten är enligt min mening en av det finländska jordbrukets främsta konkurrensfördelar. Så länge som folk prioriterar kvaliteten och vissheten om produktens ursprung och därför vill köpa inhemska produkter, har jordbruket i vårt land en framtid. I nuläget är branschen ändå hårt pressad. Jordbrukens lönsamhet är svag, och på sikt är den enda hållbara lösningen att bonden får en större andel av slutproduktens pris.
I Finland är dagligvaruhandeln starkt koncentrerad till två aktörer som tillsammans har en marknadsandel på över 80 procent. I januari ifjol kom Konkurrensverket med en utredning om köpkraften inom dagligvaruhandeln. Just före påsken i år kom Konkurrens- och konsumentverket, som myndigheten idag heter, med en uppföljande rapport som fokuserade på primärproducenternas ställning inom livsmedelskedjan. Båda rapporterna påvisar de ojämna styrkeförhållandena inom branschen.
Riksdagen behandlar som bäst en ändring av konkurrenslagen. Enligt propositionen ska en aktör vars marknadsandel är minst 30 procent anses ha en marknadsdominerande ställning, och därför ska dess verksamhet granskas och regleras mera än i dag. Trots att lagen inte torde medföra dramatiska ändringar inom livsmedelshandeln har handeln protesterat högljutt. För de svagare aktörerna i livsmedelskedjan kan lagändringen ändå vara ett steg i rätt riktning.
För producenten innebär närproducerad mat ofta ett bättre pris, och för konsumenten betyder det bra kvalitet och visshet om produktens ursprung. Även landets folkrikaste och folktätaste region, Nyland, utgörs till stor del av landsbygd och skärgård. För den som är intresserad, finns här goda möjligheter att handla lokalt producerad mat.
Insändare i Hbl, Bbl och ÖN
