Redan under flera valperioder har behovet av förbättringar och reparationer i den befintliga infrastrukturen varit uppenbart. Det har i olika repriser gjorts försök att förbättra situationen, och vissa satsningar har gjorts, men fortfarande är behovet av grundförbättringar i vårt vägnät mycket stort. Det har tyvärr inte funnits tillräckliga anslag i statsbudgeten, och därför har vi i dag en reparationsskuld som uppgår till ca 2,5 miljarder euro. Vi bör alltså i första hand satsa på det befintliga vägnätet, inte bygga nytt.
En av de kommunikationsleder som borde utvecklas är Kustbanan. Enligt en utredning från 2016 som kommunerna i Västnyland lät göra skulle en investering i Kustbanan vara kostnadseffektiv. Ett av de större hindren för snabbare förbindelser på Kustbanan är avsnittet mellan Esbo och Helsingfors. Den planerade stadsbanan till Esbo kommer att åtgärda det problemet. Dessutom borde dubbelspår byggas på åtminstone vissa delar av Kustbanan för att öka banans kapacitet som i sin tur ytterligare försnabbar lokal- och fjärrtågtrafiken på banan.
I utredningen från 2016 konstaterar man att planerna på en ny höghastighetsbana mellan Helsingfors och Åbo är ett sämre alternativ. Befolkningsunderlaget är helt enkelt för litet för att göra en så stor investering lönsam. Investeringen beräknas kosta ca två miljarder euro, och enligt den här utredningen är den olönsam. Tidsinbesparingen som en höghastighetsbana skulle innebära, och som man har uppskattat till omkring 20 minuter, är marginell i synnerhet i förhållande till investeringskostnaden. En förbättring av Kustbanan skulle ha positiva effekter för näringslivet, universiteten, och kommunerna längs Kustbanan, men till en bråkdel av kostnaden för den nya höghastighetsbanan.
För invånarna i Västnyland är Kustbanan en livsnerv. För att skapa möjligheter för att främja regionens dragningskraft som en plats att bo och jobba i behövs fungerande logistik- och kollektivtrafikkorridorer. Till dem hör Kustbanan, men också en elektrifierad Hangö-Hyvingebana samt grundförbättring av riksväg 25 och även satsningar på stamvägarna 51 och 52.
Ska en ny tågbana byggas borde den byggas längs kusten österut via Borgå och Lovisa som i dag saknar spårtrafik helt och hållet. Finns det pengar över efter de här investeringarna borde den återstående reparationsskulden i vårt vägnät åtgärdas. Med ca 2 miljarder euro, som en ny sträckning mellan Salo och Lojo skulle kosta, så skulle vi kunna sätta nästan hela Finlands vägnät i skick. Jag är övertygad om att det på alla sätt, inte minst nationalekonomiskt, skulle vara en bättre investering än att förkorta restiden med 20 minuter mellan Åbo och Helsingfors.
En sammanfattning publicerad som insändare i valhörnan i Västra Nyland, Östnyland och Hufvudstadsbladet 15.3.2019
