Transportbranschen i vårt land är för tillfället hårt utsatt. Företagare och intresseorganisationer vittnar om allt mer utmanande verksamhetsförhållanden. Dieselskatten har höjts i ett par repriser, och långt ifrån alla företag har kunnat överföra de ökade kostnaderna på sina priser. Förhöjda kostnader i kombination med fortsatt osäkra tider gör att många firmor har det verkligt kämpigt.
Vi måste ta transportföretagarnas alarm på allvar. Eftersom Finland är ett land med långa avstånd inom landet, och ännu längre avstånd till marknaderna, är vi beroende av att frakterna fungerar. Vår ekonomi är starkt beroende av exporten, cirka 40 procent av BNP utgörs av exportintäkter. En konkurrenskraftig och välfungerande transportsektor är därför en viktig kugge i det stora samhällsekonomiska hjulet.
Bakgrunden till de höjda dieselpriserna är – förutom miljöaspekten – det svåra ekonomiska läget som gjort att skattehöjningar varit nödvändiga. Tyvärr kommer det ännu att krävas både fler förhöjda skatter liksom kännbara nedskärningar innan vi har statskassan i balans. Samtidigt bör vi också vidta åtgärder som får näringslivet att blomstra för att på så sätt generera jobb och skatteintäkter. Det gäller alltså att optimera skattepolitiken.
När det gäller beskattningen av bränsle för yrkestrafiken har vi ändå nu nått, och kanske till och med överskridit, gränsen för vad sektorn klarar av. Trots att jag förstår behovet att höja en del skatter, får vi inte glömma bort att ett för högt skattetryck riskerar minska de totala skatteintäkterna. Därför är det skäl att noggrant se över konsekvenserna av de höjda bränslepriserna inom transportbranschen. En lösning som lyfts fram i flera sammanhang, och som jag stöder, kunde vara att införa ett system med accisåterbäring på diesel för yrkestrafikanter.
Vi måste nu se på alla möjligheter hur vi bäst kan trygga en konkurrenskraftig och livskraftig transportbransch och främja ett aktivt näringsliv.
Insändare i Hbl 27.2.2012 och Bbl, VN och ÖN 28.2.2012
