”Man skall inte lägga alla ägg i samma korg” är ett vanligt talesätt. Det passar i många sammanhang och är en bra livsregel – inte minst nu då vi talar om den nödvändiga energiomställningen vi har framför oss. Såväl med tanke på klimatfrågan som ur beredskapssynvinkel skall vi göra oss oberoende av importerad energi i allmänhet och den ryska fossila energin i synnerhet.
För ett par veckor sedan fick vi det positiva budskapet att västra Nyland och Ingå blir värdhamnen för det LNG-fartyg som skall bidra till att täcka energibortfallet då de ryska gaskranarna stängts. Gasen behövs så snabbt som möjligt eftersom det är flera industrier, till exempel vissa delar av livsmedelsindustrin och skogsindustrin som är beroende av gas. I hushållen spelar gasen inte en lika stor roll som i Mellaneuropa, men också i Finland är ungefär 4000 hushåll beroende tillgången på gas för uppvärmning.
LNG är flytande naturgas och är inte utsläppsfri, fartygets roll är främst att trygga energiförsörjningen under en övergångstid. Projektet har också en klar klimatdimension på sikt. I framtiden ska naturgasen ge plats för biogas och för vätgas producerad med hjälp av utsläppsfri el. Det här låter sig inte göras ifall vi inte har en infrastruktur för gasdistributionen. Låter vi distributionssystemet förfalla så biter vi oss på medellång sikt i klimatsvansen.
Skogens betydelse är självskriven då vi i Finland talar om klimatsmart, lokalproducerad energi. I samband med avverkningar kan hyggesresterna tas tillvara och vid skötsel av ung skog är energivirket en klar ekonomisk morot för den skogsvårdande åtgärden. Det förvånar mig ibland att en del hävdar att skogsenergin inte är utsläppsfri ur klimatsynvinkel. Då är det skäl att förstå att samma mängd koldioxid som frigörs vid förbränningen på sikt frigörs ifall samma virkesmängd förmultnar ute i skogen. På kort sikt ger skogen energi och på längre sikt får vi friska välväxande skogar som har en än bättre potential som kolsänkor. Tala om win-win.
Vindkraften är den energiform som i Norden beräknas växa snabbast under de närmaste åren, vilket hjälper oss att nå målen för andelen förnybar energi. Moderna vindkraftverk är större och effektivare än de av äldre årgång och samtidigt har man lyckats förlänga livslängden på kraftverken. Inverkan på miljön per producerad energienhet är alltså mindre än tidigare. Dessutom planeras nu stora havsvindkraftsparker, med en effekt som motsvarar ett kärnkraftverk, långt utanför kusten. Det betyder att upprivande strider om vindkraftverk i den mera sårbara skärgården knappast kommer att upprepas.
Den här tiden på året då solens strålar värmer skall vi naturligtvis inte glömma solenergin. I våra trakter är strålningen ungefär lika stark som i de norra delarna av Tyskland och solenergin kan nyttjas dels för uppvärmning, men också för att producera elenergi. Det blir en allt vanligare syn med solpaneler på taken och i Raseborg kan den miljömedvetna hyra sin egen solpanel i stadens energibolags solpark.
Klimatfrågan, självförsörjningsgraden och energipriset gör att det finns all orsak att se över vilken energiform vi nyttjar. Då vi gör det, är det skäl att – för att tala i ekonomiska termer – diversifiera portföljen. Vår styrka har varit att vi har en bred energipalett i Finland. Det skall vi fortsätta med och låta alla klimatsmarta energiformer få ta sin plats.
Kolumnen är publicerad i Västra Nyland, 23.7.2022
