Det mest grundläggande vi lär oss i skolan är att läsa och skriva. Finland har gått en lång väg från Mikael Agricola till ett utbildningens modelland med världens bästa grundskola. Den nationella litterära kulturen är rik och den har präglat modersmålsundervisningen i skolorna. Våra författare och skalder hyllas med flaggdagar. En av dem, Aleksis Kivi, har firats den här veckan. Idag slits inte Sju bröder eller Fänrik Ståls sägner på pulpetlocken, men frågan är om romaner, deckare och diktsamlingar oftare borde nötas i barnens händer.
Finlands resultat i Pisatesterna visar en svagt nedåtgående trend från toppnivån, och oroade lärare berättar om en sjunkande läskunnighet och läsförståelse hos unga i Finland. Varje år går omkring 6000 unga ut grundskolan med så svaga kunskaper att de inte klarar av att fylla i en ansökningsblankett – ett allvarligt problem i ett samhälle där självbetjäningstjänster på nätet är vardag.
Samtidigt som digitaliseringen ställer nya och högre krav på vår läskunnighet och läsförståelse pekas digitaliseringen också ut som boven till att de här kunskaperna har försvagats. En ny trend är att barn och unga har börjat kommunicera allt mer med bilder och videor. Ändå behöver vi fortfarande ha förmågan att sätta ord på det vi ser och hör, och förstå och tolka det som sägs. Vi ska kunna avgöra om informationen vi får är sann eller falsk, granska den kritiskt och förstå olika nyanser såsom ironi. Om barn och unga läser färre långa texter utvecklas inte läsförståelsen och också språket och ordförrådet blir fattigare. Många tillbringar mycket tid på sociala medier, där kommunikationen är snabb och ofta på ett ofullständigt språk. Lärarna har förstås alltid fått kämpa mot talspråkets övertag i ungdomarnas språk och farhågor inför framtiden har inte alla gånger besannats varför jag kanske oroar mig i onödan.
Framtidsforskare hävdar att förändringen i samhället och arbetslivet sker allt snabbare. En del menar att vårt samhälle kommer att förändras lika mycket på de kommande 20 åren som det gjort under de senaste 200 åren, och för att kunna hantera de här förändringarna är en bred allmänbildning och en bra utbildning viktiga. Skolans och lärarnas roll är fortsättningsvis central. Vi behöver välutbildade och behöriga lärare på alla stadier. Nyligen under en europaresa blev jag igen påmind om att Finland är ett av de få länder som utbildar lärare på magisternivå. Vi måste fortsätta satsa på lärarutbildningen, och utbildning och forskning överlag.
Lärarna gör ett utmärkt arbete i allt mer krävande förhållanden, men prestationerna på skolbänken påverkas också av det som sker utanför skolan. För mig har litteraturen alltid varit viktig. Förutom ny kunskap erbjuder den också högklassig underhållning. Nu på hösten finns det goda möjligheter för nya intressanta litteratur- och kulturupplevelser på Bokmässan i Helsingfors och Bokkalaset i Ekenäs. Jag rekommenderar dem varmt som fritidsprogram för hela familjen.
Kolumn i Västra Nyland 13.10.2017
