Nu och då slås jag av att saker som jag tror är självklara kanske inte är det för andra. Det oändliga flödet av information leder lätt till att man lever i en bubbla och att man tror att andra vet vad som händer i ens egen bubbla. Det är hälsosamt att bli påmind om att det inte alltid är så. Under sommarledigheten har jag i flera intressanta diskussioner med olika människor konstaterat att det som jag tänker att ”alla vet” inte nödvändigtvis är en allmän uppfattning. Det gäller mina och ibland också mitt partis politiska målsättningar, som kanske blivit oklart formulerade, eller åtminstone bristfälligt kommunicerade.
Varför godkänner vi att svenskans ställning försvagats? Varför satsar vi inte på vägar och järnväg i Västnyland? Varför glöms landsbygden bort?
Det här är några frågor jag fått under sommaren, och jag har aningen förbryllad svarat ”det gör vi inte” eller ”Ja, men det gör vi”. Gemensamt för alla de här frågorna är att frågeställaren och jag är av helt samma åsikt i själva saken, men tydligen har jag inte varit tillräckligt tydlig i mina ställningstaganden, eller upprepat dem tillräckligt många gånger. De här diskussionerna har gett mig en chans att rätta till missuppfattningar och förtydliga mitt budskap. Att veta vad folket vill, vad som oroar och intresserar är det som en politiker ska basera sitt arbete på, men samtidigt vill jag att folket också vet vad jag som politiker vill.
Det ska vara klart för alla att jag vill jobba för att svenska språket fortsättningsvis ha en stark ställning i Finland, att vi ska få bättre trafikförbindelser till Västnyland, att flera tåg ska trafikera på en förbättrad Kustbana och att elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan ska förverkligas. Ingen ska heller behöva tvivla på att jag vill att det ska löna sig att bygga och bo på landsbygden, att det finns näringsmöjligheter, förutsättningar för lönsam företagsamhet och att jordbrukets lönsamhet bör förbättras. Lika klart ska det vara att jag vill också att Finland fortsätter jobba för jämställdhet och jämlikhet.
Till en politikers uppgifter hör också att förklara hur vårt demokratiska samhälle fungerar, och hur beslut fattas. Det har stor betydelse för dina möjligheter att påverka om du är i regering eller i opposition. Oppositionen har ringa möjligheter att styra beslutsfattandet eftersom det för alla beslut behövs en majoritet. Det är enkelt att vara högljudd, men sällan vill någon annan beslutsfattare lyssna på det, och ännu mera sällan leder det till resultat. Uthållig och envis bör man vara, men också klara av att kompromissa. Samarbete, förmåga att förhandla och skapa förtroende belönas förr eller senare.
Sommarens diskussioner har varit värdefulla och jag behöver mera av dem. Diskussionerna har hjälpt mig i mitt uppdrag. De har också visat att åtminstone jag behöver satsa mera på kommunikation om vad jag och Sfp jobbar för och hur arbetet framskrider eller varför det eventuellt inte framskrider.
Kolumn i Västra Nyland 4.8.2017
