Ukraina har en lång, mellaneuropeisk historia. I långa tider har området hört till Polen och de västra delarna var för drygt hundra år sedan en del av Österrike-Ungern. Åren 1917-1921 var Ukraina ett fritt självständigt land, precis som det nu varit i drygt trettio år efter Sovjetunionens fall. Angreppet på Ukraina är inte bara ett angrepp på en självständig stat, utan ett angrepp på internationella avtal och på den rättsordning som finns.
Plötsligt ser vi scener vi trodde hörde till det förgångna, åtminstone så här nära oss. Det som nu sker drabbar direkt de cirka 45 miljoner mänskor som bor i Ukraina på ett fruktansvärt sätt. Situationen utvecklas och ändras dag för dag, läget i skrivande stund är en annan än när den här kolumnen publiceras – men inte heller då kommer vi att full facit på handen.
Ukraina är Sovjetunionens kornbod, det lärde man sig i skolan på 1970-talet. Den svarta jordmånen i landet har mycket goda odlingsegenskaper. Den omedelbara katastrofen som nu drabbar det ukrainska folket i och med krigshandlingarna och våldet kommer antagligen snart att följas av en annan – brist på mat. För det står redan nu helt klart, att betydande delar av de ukrainska åkrarna inte kommer att odlas den här säsongen. Det finns varken folk eller säkerhet att gå ut och sköta vårsådden. Effekten av det här kommer att märkas långt utanför landets gränser, också hos oss. EU:s import av lantbruks- och livsmedelsprodukter från Ukraina är betydande. Kriget kommer att ändra på handeln med livsmedel i hela världen.
Finland har en bra beredskap att möta olika kriser. Vår försörjningsberedskap är på en god nivå och likaså vår militära försvarsförmåga. Men det är klart att också vi i Finland har saker som vi kan och behöver göra ännu bättre i det här avseendet. Det arbetet pågår för fullt varje dag. Vi behöver bland annat vidta ytterligare åtgärder för att trygga livsmedelsförsörjningen och säkra tillgången på energi. Vi måste så snabbt som möjligt frångå vårt beroende av fossilbaserad energi. Förbättrandet av vår egen försörjningsberedskap och klimatfrågan verkar nu i samma riktning.
Vår säkerhetspolitiska omgivning har nu förändrats på ett dramatiskt sätt. Själva fundamentet i världsordningen har rubbats. Det kräver att vi i Finland nu noggrant och tillsammans gör en bedömning av vår säkerhetspolitiska linje. Det är värdefullt att det nu råder en mycket stor enighet om att det här behöver göras. Ett Nato-medlemskap behöver absolut övervägas på allvar.
Min åsikt har redan en längre tid varit att fördelarna med ett Nato-medlemskap är större än nackdelarna, men det är viktigt att vi nu i den här situationen diskuterar och tillsammans hittar den bästa säkerhetspolitiska lösningen för Finland. Det är av yttersta vikt att vi kan ha en så stor enighet som möjligt i den här frågan.
De som lider mest är naturligtvis ukrainarna. Men i dagens värld med allt närmare kontakter mellan länderna och en alltmer sammanflätad handel och samverkan påverkas hela världen av Rysslands anfall på Ukraina. I krig finns det sällan vinnare – alla är förlorare. Ett snabbt slut på kriget borde vara i allas intresse.
Слава Україні!
Kolumnen publicerades i Västra Nyland 11.3.2022
