Det här blir min sista kolumn i LF som ordförande för SLC Nyland. På några rader tänkte jag reflektera över vissa saker som hänt under den här tiden, och också göra ett försök att glänta på dörren till framtiden.
Å ena sidan tycker jag att 14 år är en lång tid, men å andra sidan kan jag konstatera att åren gått mycket snabbt. Det har hänt mycket under den här perioden, men samtidigt kan vi konstatera att utmaningen för det nyländska och finländska primärnäringarna är nästan densamma idag som 2003, nämligen en svag lönsamhet.
SLC Nyland har ett mycket brett arbetsfält och när man läser årsberättelserna från de senaste 14 åren så inser man att vi gjort väldigt mycket. Att sammanfatta allt i en kolumn är omöjligt. Av alla saker vi jobbat för och drivit på vill jag nämna några höjdpunkter. Under alla år som jag varit med och lett förbundet har det funnits en klar beställning eller önskemål från våra medlemmar att producentorganisationerna ska bli bättre på att kommunicera. Vi är inte färdiga ännu, och mycket mera kunde säkert ha gjorts under årens lopp, men jag vågar ändå påstå att det skett en klar förbättring på den här punkten. Vi har varit med och drivit på de satsningar som gjorts på kommunikation och pr-verksamhet. Delvis tack vare den här verksamheten har vi idag en situation där den stora allmänheten har en rätt positiv uppfattning om oss lantbrukare och vår verksamhet.
SLC har ursprungligen grundats för att bevaka lantbruksproducenternas marknadsintressen, alltså för att försöka se till att priset på produkterna vi säljer ska vara på rätt nivå. Alla ska ha sin beskärda och del och alla måste gå på vinst. Bönderna, vi producenter, får minst och som det är i dag en alldeles för liten del. Därför måste marknadsbevaknings- och påverkningsjobbet fortsätta.
Vi har arbetat för att få igång spannmålsexport för att nå en vettig balans i utbud och efterfrågan på hemmamarknaden. Vi har kommit en bit på väg, nu gäller det att fortsätta det jobbet. Vi vill ha en fungerande konkurrens på livsmedelsmarknaden, de stora aktörerna inom handeln har i dag ett för stort inflytande. Därför stöder vi tanken på en livsmedelsombudsman.
Intressebevakning kan göras på många sätt. Ett sätt är att upplysa konsumenterna om hur liten bondens andel av matens pris är. Konsumentjippot på Narinken i Helsingfors var ett mycket lyckat evenemang på alla sätt. En annan lyckad satsning var traktormarschen till Senatstorget då vi bönders möttes av glatt vinkande människor och all publicitet andades stor förståelse för vår svåra ekonomiska situation.
Förbundets uppgift har alltid varit och är fortfarande att jobba för jordbrukarnas välmående. Vi har gjort en hel del, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det har känts bra att som ordförande leda arbetet när det har rått en stor enighet bland medlemmarna, bland oss bönder.Vi har alla haft samma mål som vi jobbat för tillsammans. Jag är oerhört tacksam för den tid jag fått vara ordförande för de nyländska bönderna, det har varit en stor glädje och ära.
Kolumn i Landsbygdens Folk 1.12.2017
