Det känns märkligt och fel att ha mer eller mindre stängda gränser mellan nordiska länder. För Finlands del drabbar det hårdast gränsregionerna, som Tornedalen, där gränsen aldrig tidigare varit stängd och på Åland där trafik över landsgränser hört till vardagen. Samtliga nordiska länder har ändå ansett att inresebegränsningar har varit och är nödvändiga för att skydda människors liv och hälsa.
Det är i ett besvärligt läge Finland nu tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Ansvaret är kanske just därför större och viktigare än någonsin. Till utmaningarna hör bl.a. stängda gränser, med arbetsresor som har försvårats, familjemedlemmar som inte har haft möjlighet att träffas, och långa perioder av distansarbete på fel sida av en gräns, som har skapat skattetekniska problem.
Främjande av nordisk mobilitet kommer att vara högaktuellt när vi väl kan slopa de inresebegränsningar, som nu gäller. För att underlätta det arbetet startas ett forskningsprojekt, som ska undersöka de samhälleliga konsekvenserna av inresebegränsningar mellan de nordiska länderna under coronapandemin. Pandemin har dessutom visat att de nordiska länderna kunde ha ett bättre beredskapssamarbete. Därför vill Finland under ordförandeåret driva också den frågan.
Samtidigt, som vi i Norden måste kunna lösa nya utmaningar, som uppstått på grund av coronapandemin får vi inte glömma våra redan tidigare fastslagna långsiktiga målsättningar. I Norden har vi gång på gång visat att vi är starkare tillsammans. Det ska vi vara även framöver.
Vi har fortfarande en hel del gränshinder, som är oberoende av pandemin. Många nordbor som flyttat mellan länder efter jobb, studier eller kärleken, stöter på de mest irriterande vardagshinder, som t.ex. bekymmer med att öppna bankkonton eller underteckna hyresavtal. Även företags- och näringsidkares verksamhet hämmas av stela strukturer och olika regelverk. Samhällsfunktionerna blir allt mer beroende av data och i och med det har vi alla förutsättningar att tillsammans i de nordiska länderna skapa nya digitala tjänster och vardagslösningar. Under ordförandeskapet ska vi därför främja gemensam nordisk elektronisk identifiering med målet att möjliggöra en säker och pålitlig gränsöverskridande identifiering. Vi kommer även att utveckla ett innovativt och digitalt integrerat effektivt datautbyte mellan myndigheter i nordiska länderna gällande gränsöverskridande händelser, som berör människors liv.
Coronapandemin har inte minskat utmaningarna med klimatförändringen. Vi måste fortsättningsvis axla vårt ansvar för mänsklighetens framtid på en beboelig planet. Därför ska en biobaserad och cirkulär ekonomi främjas, förlusten av biologisk mångfald hejdas och skydd av haven främjas också genom det nordiska samarbetet. Vi ska utveckla ett kompetensnätverk för cirkulär ekonomi inom byggbranschen. Byggsektorn använder cirka hälften av världens naturresurser och är en stor källa till koldioxidutsläpp. En gemensam nordisk elmarknad är en viktig komponent för att ha en mer klimatvänlig el.
Det nordiska samarbetets, regeringens och min personliga målsättning är att Norden ska vara världens mest integrerade region. Målsättningen slogs fast innan vi fann oss själva mitt i en pandemi, som begränsat den fria rörligheten. Trots det har målsättningen inte rubbats. Arbetet fortsätter för att Norden ska vara världens mest integrerade region – en målsättning, som kanske är ännu mer aktuell nu, än när den slogs fast.
Kolumn i Västra Nyland 15.1.2021
