Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet

Vi har inte råd att glömma

Det var meningen att den här kolumnen skulle handla om sommarens väder och dess påverkan på semesteraktiviteter och jordbruksgrödor. En Facebookuppdatering av en riksdagskollega gjorde att jag bytte ämne.

Riksdagsledamot Immonen får naturligtvis tycka och skriva vad han vill. Men det får inte bli oemotsagt när någon tycker sig ha rätt att definiera vem som är tillräckligt finländsk eller annars tillräckligt bra. Allra minst om den personen sitter i Finlands riksdag och dessutom representerar ett regeringsparti. Jag är glad över att så många så tydligt reagerat och tagit ställning för ett öppet, jämlikt och frisinnat Finland. Det är ett sådant land jag vill leva i och som jag vill att mina barn får växa upp i.
För fyra år sedan skrev jag en kolumn med samma rubrik. Då var det Anders Behring Breiviks vansinnesdåd i Norge som gjorde mig orolig. Jag läste då Heather Pringles bok Härskarplanen som beskriver vilka fruktansvärda planer nazisterna gjorde upp, fantiserade om och förverkligade för att trygga den ariska rasens framtid i ett monokulturellt Tredje Rike. Jag slogs då av att Breivik i mycket hade samma tankar, och oberoende av vad Immonen och hans gelikar i dag påstår sig mena med vad de säger, ter sig deras tankevärld för mig skrämmande lika den som Heather Pringle i sin bok beskrev att nazisternas var. Den bilden bekräftas av tidningen Kalevas redogörelse för vilka kommentarer Immonens uppdatering fått.

Det är viktigt att vi känner igen de populistiska, ofta rasistiska och i grunden antidemokratiska strömningar som uppträder också i dag. De rörelser som ställer olika grupper mot varandra, delar in människor i vi och de är alltid farliga. Vi ska naturligtvis fråga oss vad som får människor att tänka i de här banorna, och göra allt vad vi kan för att ingen ska känna ett sådant utanförskap och hat som många inom de här rörelserna gör. Vi ska sträva efter ett samhälle där dylika tankar saknar grogrund. Men om och när sådana här åsikter förs fram måste vi reagera. Vi får inte glömma vad som hände på 1930-talet när vanliga människor, som du och jag, inte sade ifrån på allvar.

Sannfinländarna (Sannf) som parti omfattar kanske inte de här tankarna, åtminstone hoppas jag det, men så länge de inte entydigt tar ställning emot så kan man inte vara säker. Partiets ledning säger att Sannfinländarna inte är ett rasistiskt parti, men samtidigt ”vet” alla med rasistiska åsikter att det är Sannfinländare man ska rösta på om man vill driva en sådan agenda. Nu kan det här inte längre tillåtas. Om Soini och Sannf inte själva inser det här måste statsministern göra det klart för dem. Finland kan inte ha ett regeringsparti som inte tar avstånd från de tankar riksdagsledamot Immonen framförde för en dryg vecka sedan.

Bara genom möten med nya människor, genom fräscha impulser utifrån går vårt land framåt. Mitt Finland ska sträva efter att stärka de nordiska banden, att fördjupa det europeiska samarbetet och att vara en aktiv medlem i det internationella samfundet.

Kolumn i Västra Nyland 31.7.2015