Funderingar

Thomaustauko

Skriven den .
Kolumn i Etelä-Uusimaa 19.12.2019

Minulle on ilo ja kunnia ryhtyä kolumnistiksi Etelä-Uusimaassa. Käytän tämän ensimmäisen kolumnini esittäytymiseen. Viimeiset kuusi kuukautta olen toiminut ministerinä ensin Rinteen ja nyt Marinin hallituksessa. Olen ennen tätä kautta toiminut 12 vuotta kansanedustajana ja ennen sitä maanviljelijänä. Olen kotoisin Tenholasta ja istun Raaseporin kaupunginvaltuustossa.

Hallituksessa minulla on vastuullani pohjoismainen yhteistyö ja tasa-arvo. Nämä kaksi sopivat vallan mainiosti yhteen koska tasa-arvo on pohjoismaisen hyvinvointivaltion perusta ja yksi maiden vahvuuksia. Hallitusohjelma painottaa sitä paitsi juuri pohjoismaista yhteistyötä ja tasa-arvoa ehkä enemmän kuin koskaan aikaisemmin. Hallituksen tavoitteena on nostaa Suomen tasa-arvon kärkimaaksi ja erityisesti parantaa tasa-arvoa työelämässä ja perheiden tasa-arvoa. Pohjoismaisessa yhteistyössä tavoitteena on, että Pohjola olisi maailman parhaiten integroitunut alue.

Fler farsdagar gynnar alla

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 22.11.2019

Ett par veckor efter farsdagen deltog jag i lanseringstillfället av Nordiska ministerrådets rapport ”State of Nordic Fathers” i Köpenhamn. Rapporten jämför papparollen i Norden, såväl gällande attityder, politiska beslut som deras inverkan på arbets- och familjeliv. Rapporten lyfter även tydligt fram vikten av ett jämställt familjeledighetssystem.

Familjeledigheterna är till för att stöda hela familjen under den första tiden efter att barnet fötts. I de fall det finns två närvarande föräldrar bör möjligheten till likvärdigt familjeliv och föräldraskap gälla båda, det vill säga i de flesta fall både mamman och pappan. I medeltal använder ändå nordiska pappor mindre än hälften av familjeledigheterna. Finland ligger tillsammans med Danmark dessutom långt bakom de övriga nordiska länderna; här används i snitt bara 10 % av familjeledigheterna av pappan.

Budgeten bygger framtiden

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 18.10.2019

Den 7 oktober publicerades regeringens budgetförslag. Budgetförslaget har diskuterats både i riksdagen och i medier. Nu ska riksdagen behandla budgeten i olika utskott och i december godkänns den slutligt.

Jag är glad och nöjd över de satsningar och investeringar regeringen gör. Vi föreslår bland annat betydande satsningar på forskning och utbildning, infrastruktur samt på klimatåtgärder. De här utgör grunden för en hållbar utveckling och framtid.

Samtidigt som vi gör de här satsningarna är det viktigt att vi ser till att statsekonomin hålls i balans. Högre sysselsättning ger ökade skatteinkomster. För att det här ska lyckas är regeringens sysselsättningsmålsättningar av stor betydelse. Målet är att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent fram till 2023. Det vill säga samma nivå som våra nordiska grannländer har. I praktiken innebär det cirka 60 000 fler personer i arbetslivet än i dag. Målsättningen är viktig också ur ett mänskligt perspektiv. Det är viktigt att så många som möjligt har ett jobb och kan vara delaktiga i samhället. Det minskar dessutom risken för marginalisering och utanförskap.

Tillsammans är vi starkare

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 13.9.2019

Frihet, jämställdhet, öppenhet, hållbarhet och likabehandling är bara några av de värderingar vi kan säga kännetecknar Norden. Det är de här värderingarna i kombination med starkt förtroende som utgör grunden i det nordiska välfärdssamhället, och som gjort det lätt att samarbeta för de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet är etablerat inom såväl civilsamhället och kulturen som inom politiken och näringslivet.

För Finlands utveckling har det varit och är viktigt att ha ett tätt samarbete med samhällen som liknar vårt eget. Finland är en starkare aktör internationellt och inom EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det nordiska samarbetet ger oss också bättre förutsättningar att tackla de stora övergripande utmaningarna som t.ex. kampen mot klimatförändringen. Finlands tvåspråkighet och det svenska i vårt land mår bra i den nordiska gemenskapen.

Motion och idrott för alla

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 9.8.2019

Sommarledigheten kan ge oss tid att reflektera över vår omgivning och tillbringa tid med våra allra käraste. Jag har under en del av min ledighet fått följa med min sons fotbollslag till Dublin. Det var en väldigt trevlig resa och jag kunde igen en gång konstatera att idrott är givande på så många olika sätt. Den förenar och fostrar, förutom att det handlar om tävling. Pojkarnas lag hade för övrigt laganda som motto.

Idrott och motion är bra och nyttigt också på många andra sätt. Undersökningar visar att de stärker oss som människor både fysiskt och psykiskt. Idrott kan också ge oss en känsla av delaktighet oberoende om vi deltar som idrottare, bakgrundsaktörer i en förening eller på läktaren. För mig är motion en viktig del av vardagen. Den ger mig energi och får mig att må bra.

En ny portfölj

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 5.7.2019

De senaste månaderna har varit händelserika. Efter riksdagsvalet hölls det intensiva regeringsförhandlingar och nu har regeringsarbetet sparkats igång i rask takt inför Finlands EU-ordförandeskap, som inleddes i måndags. Jag ser för egen del framemot att sköta uppdraget som minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Det är två viktiga områden med en naturlig koppling till varandra.

Det att regeringen har en minister för nordiskt samarbetet och jämställdhet visar att det finns en uttalad vilja att prioritera just dessa frågor. Det är dessutom för mig personligen otroligt intressant att få insyn i flera olika ministerier. Frågor kring nordiskt samarbete ligger i Utrikesministeriet, jämställdheten främst i Social- och hälsovårdsministeriet, men även till viss del i Arbets- och näringslivsministeriet och jag är fysiskt stationerad på Justitieministeriet.