Funderingar

Tenala-Marcialonga-Nordsjö

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 31.1.2020

I söndags stod jag på startstrecket till långloppet på skidor, Marcialonga, i en by i norra Italien. Jag kände en viss osäkerhet i magbottnen eftersom skidkilometrarna på riktig snö inte blivit särskilt många hittills, dels på grund av mitt nuvarande arbete, men främst eftersom vintern inte varit vad den tidigare brukat här i Tenala då drivorna ofta stod höga den här tiden på året. I Trento drygt tvåtusen kilometer längre bort såg det inte bättre ut. Alpängarna var gröna och arrangörerna hade haft ett drygt arbete med att anlägga det 70 kilometer långa spåret för de tusentals deltagarna.

Visserligen har vädret i alla tider ändrat från år till år, men nu visar all forskning som sammanställs i IPCC-rapporterna att vi människor haft stor inverkan på klimatet och att det senast nu är dags att reagera och fatta beslut som reducerar våra utsläpp av växthusgaser.

I regeringsprogrammet slår vi fast att Finland skall vara kolneutralt år 2035 – alltså om bara femton år. Det här kommer att kräva stora förändringar bland annat inom trafiksektorn och industri- och energiproduktion. Satsningar i spårvägar och infrastruktur för el- och gasbilar, utvecklandet av den nordiska elmarknaden och förändringar i energibeskattningen samt åtgärder för att öka energieffektiviteten inom byggande och boende är åtgärder som finns på regeringens arbetslista. Inom regeringen jobbar vi just nu intensivt med att utforma de styrmedel som behövs så att de blir så effektiva och ändamålsenliga som möjligt och att eventuella sidoeffekter blir så små som möjligt.

Under den senaste tiden har uttrycket klimatångest dykt upp och många känner en ovisshet i vardagsbesluten till exempel vad gäller det de sätter på tallriken eller för att de måste använda bilen. Det är sant, att vi alla kan och behöver tänka i nya banor och att vi alla med vårt eget handlande kan inverka på att utsläppen av växthusgaserna minskar. Ändå tror jag inte vi löser klimatkrisen genom att skuldbelägga enskilda individer. Det är vi beslutsfattare som skall se till att strukturerna i samhället ändras så att människorna kan göra rätta val och utsläppen minimeras.

Jag ser inte enbart utmaningar utan också stora möjligheter för Finland i kampen mot klimatförändringen. Bioekonomi, cirkulär ekonomi och cleantech är områden där vi är framstående och vi har en hög utbildningsnivå och duktigt folk inom forskning och utveckling. Klimatförändringnen är global och vi kan vara med och skapa nya lösningar.

I början av nästa vecka skall regeringen hålla sitt stora klimatmöte i Nordsjö. Där skall vi gå igenom vad regeringen gjort hittills, vi skall få en lägesrapport från landets främsta experter och vi skall dra upp riktlinjer och tidtabeller för regeringens fortsatta klimatarbete. Det här blir viktig vägkost för den energi- och klimatpolitiska ministerarbetsgruppen där jag deltar och där beredningsarbetet fortsätter.

Efter drygt fem timmar hägrade målrakan för mig denna gång i den vackra italienska alpbyn. Lärdomen av långloppet, vilket också gäller klimatarbetet, är att man måste sköta bakgrundsjobbet och förberedelserna väl, vara stenhårt målmedveten i genomförandet och fördela krafterna rätt.