Koulmn i Västra Nyland 11.1.2019 

Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet. Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Läs mer

Kolumn i Västra Nyland 6.12.2018

Försvarsviljan bland befolkningen har traditionellt varit mycket hög i Finland. En färsk undersökning visar att den nu har sjunkit. Enligt mätningen anser 66 % av befolkningen att Finland ska försvara sig med vapen om landet blir anfallet. Senast den väpnade försvarsviljan har varit så här låg var 1989. Försvarsviljan har sjunkit med 6 %-enheter från senaste mätning 2017. Bland unga personer under 25 år har försvarsviljan sjunkit med 17 %-enheter. Internationellt sett är försvarsviljan i vårt land fortfarande på en mycket hög nivå. Men trots det är de här siffrorna oroväckande. Vårt försvar bygger på en allmän värnplikt och en stark försvarsvilja, både nu och i framtiden. Därför är den sjunkande försvarsviljan en signal som ska tas på allvar.

Kolumn i Västra Nyland 2.11.2018

Regeringens förordning om att en hel del ingrepp ska koncentreras till stora sjukhus tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikts (HUS) egna beslut kan hota de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar och framtid. Enligt HUS chefsläkare ska alla gynekologiska operationer inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts område centraliseras till Hyvinge och Helsingfors. Det verkar allt tydligare att trenden med att lägga ner mindre enheter och centralisera det mesta till de stora sjukhusen håller i sig och t.o.m. hotar stärkas.

Kolumn i Västra Nyland 28.9.2018

I ett glesbefolkat land som Finland är avstånden ofta långa och goda förbindelser för både personer och varor mycket viktiga. Vi har därför byggt ut vårt trafiknät för att möta de här behoven och idag har vi över 5 900 kilometer järnväg, 700 kilometer motorväg samt över 78 000 kilometer landsvägar att underhålla.

Under de senaste decennierna har anslagen för trafiknätets underhåll varit otillräckliga. Det har lett till att vi i dag har en s.k. reparationsskuld som uppgår till 2,5 miljarder euro. Det är alltså den summa som krävs för att sätta vårt vägnät i det skick det var när det byggdes. I statsbudgeten är anslagen till NTM-centralerna för vägunderhållet fortfarande otillräckliga, reparationsskulden växer alltså fortsättningsvis. De knappa resurserna innebär också att man är tvungen att göra besvärliga prioriteringar bland vägprojekten över allt i Finland. Situationen är extra problematisk i Nyland där trafiken innanför Ring III kräver stora satsningar. Västnyland och Östnyland ska alltså samsas eller slåss om vägpengar med den växande huvudstadsregionen. Vi har svårt att klara oss i en prioritering som har befolkningsunderlaget och trafikmängden som grund, men att Nylands NTM-central helt prioriterat bort vägnätet i Västnyland under de fyra kommande åren är ändå varken förståeligt eller acceptabelt. Kommunerna och vi riksdagsledamöter från regionen ska tillsammans göra allt vi kan för att få en förbättring till stånd. Västnyland får inte bli en vit fläck på kartan som visar var satsningar görs på att utveckla infrastrukturen. Vi måste behandlas jämlikt med övriga regioner i landet.

Kolumn i Västra Nyland 24.8.2018

Jordbruksnäringen och jordbrukarna har prövats hårt de senaste åren. I fjol var problemet en sval sommar med allt för stora mängder regn. I år är det torkan som pinat grödorna och som leder till dåliga skördar och akut foderbrist för många husdjursgårdar. Variationer i väderleken och besvärliga skördeår måste vi bönder räkna med, och det kan vi också hantera om bara verksamheten annars är lönsam. Det stora problemet är att lönsamheten i jordbruket har varit mycket svag under flera år. Jordbruksstöden har sjunkit, medan produktionskostnaderna har stigit samtidigt som priset på de produkter vi säljer har hållits på en alltför låg nivå alltför länge. Därför har de flesta jordbrukare ingen ekonomisk buffert längre. Det här tillsammans med svaga skördar som de vi upplevt de senaste åren har lett till att vi nu har den svåraste situationen på trettio år, kanske någonsin, för många gårdar.

Därför finns det nu verkligen skäl för extra stöd till jordbruket. EU:s jordbrukskommissionär har ändå konstaterat att skördeskadorna är så utbredda att EU inte har råd att hjälpa bönderna. Vi måste alltså kunna lösa våra problem nationellt, men finansministeriets förslag till statsbudget bjuder tyvärr inte på några glädjeämnen. Regeringen måste komma med ett bättre förslag när man sitter i budgetförhandlingar i början av nästa vecka. Vår livsmedelsförsörjning och matproduktionens arbetsplatser bör räddas med ett nationellt krispaket så fort som möjligt. Gårdarna har inte råd att vänta.

Kolumn i Västra Nyland 20.7.2018

Sommaren i Västnyland är händelserik. Det ordnas byadagar, lopptorg, sommartorg, konserter, teaterföreställningar mm. Det är lyx att kunna få innehåll i semestern med så många upplevelser på hemmaplan. Under mina två första lediga veckor har jag hunnit besöka flera olika evenemang och planerar att ännu hinna med många till. Vi har ett fint och brett utbud av tillställningar med något för alla. Enda problemet är att det inte är möjligt att besöka alla intressanta ställen. Särskilt veckosluten är så händelserika att man är tvungen att välja bland alla lockande evenemang. Det är fantastiskt fint att det händer så här mycket i vår region, och speciellt imponerad jag av de oerhörda insatser som görs med talkokrafter inom ideella föreningar.

Många turister hittar hit på somrarna. Enligt färsk statistik ökar turismen i Finland och i synnerhet besökarantalen från Centraleuropa och Asien växer. Det nära avståndet till Helsingfors borde göra det möjligt att ytterligare öka det utländska turistflödet också till Västnyland speciellt under sommarmånaderna. Det här kräver antagligen större och mer målmedvetna satsningar på turismen både av kommunerna och av privata aktörer. Samarbetet mellan kommunerna har blivit bättre under de senaste åren, men säkert finns det ännu en hel del att göra.