Funderingar

Prioritera det befintliga trafiknätet

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 15.2.2019

För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad. Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

En och en halv grad Celsius

Skriven den .
Koulmn i Västra Nyland 11.1.2019 

Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet. Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Försvarsviljan är viktig

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 6.12.2018

Försvarsviljan bland befolkningen har traditionellt varit mycket hög i Finland. En färsk undersökning visar att den nu har sjunkit. Enligt mätningen anser 66 % av befolkningen att Finland ska försvara sig med vapen om landet blir anfallet. Senast den väpnade försvarsviljan har varit så här låg var 1989. Försvarsviljan har sjunkit med 6 %-enheter från senaste mätning 2017. Bland unga personer under 25 år har försvarsviljan sjunkit med 17 %-enheter. Internationellt sett är försvarsviljan i vårt land fortfarande på en mycket hög nivå. Men trots det är de här siffrorna oroväckande. Vårt försvar bygger på en allmän värnplikt och en stark försvarsvilja, både nu och i framtiden. Därför är den sjunkande försvarsviljan en signal som ska tas på allvar.

Vi behöver vårt sjukhus

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 2.11.2018

Regeringens förordning om att en hel del ingrepp ska koncentreras till stora sjukhus tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikts (HUS) egna beslut kan hota de små sjukhusens verksamhetsförutsättningar och framtid. Enligt HUS chefsläkare ska alla gynekologiska operationer inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts område centraliseras till Hyvinge och Helsingfors. Det verkar allt tydligare att trenden med att lägga ner mindre enheter och centralisera det mesta till de stora sjukhusen håller i sig och t.o.m. hotar stärkas.

Ingen vit fläck

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 28.9.2018

I ett glesbefolkat land som Finland är avstånden ofta långa och goda förbindelser för både personer och varor mycket viktiga. Vi har därför byggt ut vårt trafiknät för att möta de här behoven och idag har vi över 5 900 kilometer järnväg, 700 kilometer motorväg samt över 78 000 kilometer landsvägar att underhålla.

Under de senaste decennierna har anslagen för trafiknätets underhåll varit otillräckliga. Det har lett till att vi i dag har en s.k. reparationsskuld som uppgår till 2,5 miljarder euro. Det är alltså den summa som krävs för att sätta vårt vägnät i det skick det var när det byggdes. I statsbudgeten är anslagen till NTM-centralerna för vägunderhållet fortfarande otillräckliga, reparationsskulden växer alltså fortsättningsvis. De knappa resurserna innebär också att man är tvungen att göra besvärliga prioriteringar bland vägprojekten över allt i Finland. Situationen är extra problematisk i Nyland där trafiken innanför Ring III kräver stora satsningar. Västnyland och Östnyland ska alltså samsas eller slåss om vägpengar med den växande huvudstadsregionen. Vi har svårt att klara oss i en prioritering som har befolkningsunderlaget och trafikmängden som grund, men att Nylands NTM-central helt prioriterat bort vägnätet i Västnyland under de fyra kommande åren är ändå varken förståeligt eller acceptabelt. Kommunerna och vi riksdagsledamöter från regionen ska tillsammans göra allt vi kan för att få en förbättring till stånd. Västnyland får inte bli en vit fläck på kartan som visar var satsningar görs på att utveckla infrastrukturen. Vi måste behandlas jämlikt med övriga regioner i landet.

Jordbrukets framtid

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 24.8.2018

Jordbruksnäringen och jordbrukarna har prövats hårt de senaste åren. I fjol var problemet en sval sommar med allt för stora mängder regn. I år är det torkan som pinat grödorna och som leder till dåliga skördar och akut foderbrist för många husdjursgårdar. Variationer i väderleken och besvärliga skördeår måste vi bönder räkna med, och det kan vi också hantera om bara verksamheten annars är lönsam. Det stora problemet är att lönsamheten i jordbruket har varit mycket svag under flera år. Jordbruksstöden har sjunkit, medan produktionskostnaderna har stigit samtidigt som priset på de produkter vi säljer har hållits på en alltför låg nivå alltför länge. Därför har de flesta jordbrukare ingen ekonomisk buffert längre. Det här tillsammans med svaga skördar som de vi upplevt de senaste åren har lett till att vi nu har den svåraste situationen på trettio år, kanske någonsin, för många gårdar.

Därför finns det nu verkligen skäl för extra stöd till jordbruket. EU:s jordbrukskommissionär har ändå konstaterat att skördeskadorna är så utbredda att EU inte har råd att hjälpa bönderna. Vi måste alltså kunna lösa våra problem nationellt, men finansministeriets förslag till statsbudget bjuder tyvärr inte på några glädjeämnen. Regeringen måste komma med ett bättre förslag när man sitter i budgetförhandlingar i början av nästa vecka. Vår livsmedelsförsörjning och matproduktionens arbetsplatser bör räddas med ett nationellt krispaket så fort som möjligt. Gårdarna har inte råd att vänta.