Funderingar

Jordbrukets framtid

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 24.8.2018

Jordbruksnäringen och jordbrukarna har prövats hårt de senaste åren. I fjol var problemet en sval sommar med allt för stora mängder regn. I år är det torkan som pinat grödorna och som leder till dåliga skördar och akut foderbrist för många husdjursgårdar. Variationer i väderleken och besvärliga skördeår måste vi bönder räkna med, och det kan vi också hantera om bara verksamheten annars är lönsam. Det stora problemet är att lönsamheten i jordbruket har varit mycket svag under flera år. Jordbruksstöden har sjunkit, medan produktionskostnaderna har stigit samtidigt som priset på de produkter vi säljer har hållits på en alltför låg nivå alltför länge. Därför har de flesta jordbrukare ingen ekonomisk buffert längre. Det här tillsammans med svaga skördar som de vi upplevt de senaste åren har lett till att vi nu har den svåraste situationen på trettio år, kanske någonsin, för många gårdar.

Därför finns det nu verkligen skäl för extra stöd till jordbruket. EU:s jordbrukskommissionär har ändå konstaterat att skördeskadorna är så utbredda att EU inte har råd att hjälpa bönderna. Vi måste alltså kunna lösa våra problem nationellt, men finansministeriets förslag till statsbudget bjuder tyvärr inte på några glädjeämnen. Regeringen måste komma med ett bättre förslag när man sitter i budgetförhandlingar i början av nästa vecka. Vår livsmedelsförsörjning och matproduktionens arbetsplatser bör räddas med ett nationellt krispaket så fort som möjligt. Gårdarna har inte råd att vänta.

Sommar i Västnyland

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 20.7.2018

Sommaren i Västnyland är händelserik. Det ordnas byadagar, lopptorg, sommartorg, konserter, teaterföreställningar mm. Det är lyx att kunna få innehåll i semestern med så många upplevelser på hemmaplan. Under mina två första lediga veckor har jag hunnit besöka flera olika evenemang och planerar att ännu hinna med många till. Vi har ett fint och brett utbud av tillställningar med något för alla. Enda problemet är att det inte är möjligt att besöka alla intressanta ställen. Särskilt veckosluten är så händelserika att man är tvungen att välja bland alla lockande evenemang. Det är fantastiskt fint att det händer så här mycket i vår region, och speciellt imponerad jag av de oerhörda insatser som görs med talkokrafter inom ideella föreningar.

Många turister hittar hit på somrarna. Enligt färsk statistik ökar turismen i Finland och i synnerhet besökarantalen från Centraleuropa och Asien växer. Det nära avståndet till Helsingfors borde göra det möjligt att ytterligare öka det utländska turistflödet också till Västnyland speciellt under sommarmånaderna. Det här kräver antagligen större och mer målmedvetna satsningar på turismen både av kommunerna och av privata aktörer. Samarbetet mellan kommunerna har blivit bättre under de senaste åren, men säkert finns det ännu en hel del att göra.

Oklart in i det sista

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 15.6.2018

Vi har otaliga gånger hört att kommunerna inte klarar av de stigande kostnaderna för social- och hälsovården. Det stämmer i och för sig. Man säger att en modell med större helheter som ansvarar för grundtryggheten, socialvården och specialsjukvården är kostnadseffektivare och tryggar en bättre vård för alla. Dessutom ska en ökad valfrihet också leda till att tillgången på vårdtjänster och vårdens kvalitet blir mer jämlik. Frågan är om målsättningarna kan nås med det lagpaket som varit i riksdagens utskottsbehandling de senaste månaderna och som under processen har förvandlats till en kamp om politiska poäng. Helheten där 18 nya landskap, utan beskattningsrätt, ska ansvara för social- och hälsovården med en inbyggd valfrihetsmodell och ansvara för alla myndighetsuppgifter i den nuvarande regionalförvaltningen är så komplex att den är svår att greppa och nästan omöjlig att genomföra.

Mera motion och idrott

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 10.5.2018

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen har förändrat vårt sätt att leva. Allt fler jobb utförs sittande framför en dator och många tekniska lösningar har underlättat vår vardag. I dagens samhälle behöver varken unge eller gammal röra på sig speciellt mycket om man inte vill. Det är förstås bekvämt och du sparar tid, men det finns också en avigsida med den bekväma tillvaron. Sjukdomar som förorsakats av att människor sitter stilla för mycket och motionerar för lite har ökat, likaså kostnaderna för vården av de här hälsoproblemen.

En färsk rapport från UKK-institutet visar att Finland kunde minska i sjukvårdskostnaderna med upp till 3 miljarder euro om samhället skulle satsa mer på förebyggande åtgärder som motion och idrott. Jag tror det är betydligt mera realistiskt än regeringens mål att spara motsvarande summa genom vård- och landskapsreformen.

Hela landskapet ska utvecklas

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 6.4.2018

Det råder inget tvivel om att vi behöver en vårdreform, men det finns olika uppfattningar om hur den borde förverkligas. Regeringens förslag övertygar åtminstone inte mig. Däremot finns det mer tvivel om landskapsreformens nödvändighet. Personligen anser jag att den kunde bli ogjord.

I vårt samhälle har vi länge varit rätt eniga om att en balanserad utveckling av alla regioner i vårt land är nödvändig och något positivt för hela nationen. Att man i beslutsfattandet tar hänsyn till befolkningens olika behov, också de båda språkgruppernas, i de olika delarna av landet och de kommande landskapen är en viktig förutsättning för en utveckling på lika grunder. Nu när regeringen vill att landskapsreformen ska genomföras, skulle det vara viktigt att man fäster mycket uppmärksamhet på hur man ska skapa förutsättningar för en balanserad utveckling av hela landskapet. Åtminstone för landskapet Nylands del måste man konstatera att så inte är fallet. Det här riskerar bli problematiskt i synnerhet för de invånare som bor utanför huvudstadsregionen.

Händelserikt år i sikte

Skriven den .
Kolumn i Västra Nyland 2.3.2018

Det här året har för min egen del kommit i gång med buller och bång. Litet oväntat meddelade vår tidigare ordförande Stefan Wallin att han inte längre står till förfogande och jag fick frågan om jag kan tänka mig att axla ansvaret som Svenska riksdagsgruppens ordförande. Jag är tacksam över förtroendet och ser fram emot ett intressant arbete. Den här valperioden har fört med sig nya utmaningar för vår riksdagsgrupp och vi har efter många års regeringsmedverkan nu fått lära oss att kritisera regeringen. I många frågor har regeringens politik varit en besvikelse och verkligen förtjänat kritik, bland annat nedskärningarna i utbildningen, språkförsöket, tingsrättsreformen och familjeledighetsreformen är exempel på dåliga förslag och beslut.

En av de viktigaste frågorna under den här våren är förslaget till ny spaningslagstiftning. Det är helt nödvändigt att vi förnyar den här lagstiftningen eftersom omvärlden tyvärr har förändrats så att våra myndigheter inte har tillräckliga redskap för att möta dagens hotbilder. Det är ändå viktigt att vi för en grundlig diskussion om hur lagarna ska ändras så att vi kan ge underrättelsemyndigheterna tillräckliga befogenheter samtidigt som vi slår vakt om individens integritetsskydd. Vi måste alltså gå en rätt krävande balansgång mellan å ena sidan effektiv övervakning och å andra sidan skydd för privatlivet. Riksdagen ska dessutom bedöma hur och enligt vilken tidtabell grundlagen ska ändras.