Eftersom tre kolleger i Raseborgs fullmäktige framfört kritiska synpunkter med anledning av min insändare i VN den 16 maj, ska jag försöka utveckla och förtydliga mitt resonemang.

Peter Björklöf frågar (VN 22.5) vad jag sade i mitt slutanförande på fullmäktigeseminariet den 9 mars. I min förra insändare försökte jag klargöra vad jag sade om maktfördelningen mellan kommunens förtroendeorgan. Om mitt minne inte sviker, anförandet hölls fritt utan papper och inget protokoll fördes vid tillfället, så talade jag dessutom om ansvar, förtroende och indirekt makt.

I Västra Nyland den 30.5 ingick en artikel som tyvärr lätt ger en felaktig bild av min inställning till närdemokrati överlag, och Raseborgs närdemokratiprojekt mera specifikt.

Artikeln baserar sig på en rapport gjord av Magma och Kommunförbundet. På basen av att rapportens författare tolkat att jag är ”inne på samma linje" som stadsdirektören då jag "ser kommunalvalet som medborgarnas sätt att påverka", kan man rimligtvis inte dra den slutsatsen att jag skulle vara negativt inställd till närdemokrati.

I VN den 14 maj 2013 sätter Peter Björklöf ord i min mun. Inför den nyvalda fullmäktigeförsamlingen har jag flera gånger påpekat att fullmäktige har all makt i kommunen. Fullmäktige har alltid beslutanderätten om inte annat uttryckligen stadgats, eller fullmäktige själv med stöd av kommunallagen (§ 14) har delegerat beslutanderätten till något annat organ. Det här är inte mitt påhitt, utan står att läsa i kommunallagens 13:e paragraf. Däremot har jag aldrig sagt att ”fullmäktiges uttryckliga vilja nog förverkligas, även om beslut i ärendet enligt förvaltningsstadgan formellt tas i något annat organ”. Jag beklagar om jag uttryckt mig så otydligt att Peter Björklöf uppfattat mitt budskap fel.

Lokalt producerad mat har en stor potential både för konsumenter och producenter. Närproducerad mat är ett miljövänligt val som stöder den regionala ekonomin. Närmatens trumfkort är den korta och transparenta livsmedelskedjan; konsumenterna vet verkligen vad de köper. Hästköttsskandalen som nyligen rasade runtom i Europa visade att det finns brister i uppföljningen inom den multinationella matindustrin. Framförallt visade skandalen hur viktigt det är att livsmedel är tydligt och korrekt märkta. Som konsumenter måste vi kunna veta vad vi köper, och vi måste kunna lita på att det som står på förpackningen är korrekt.

Som svar på Bertel Sundmans fråga i lördagens tidning (VN 23.3), kan jag konstatera att min kommentar beträffande omintetgjorda kommunfusioner var på en allmän, nationell nivå. Utredningsgruppens förslag gällande anordnandet av social- och hälsovården skulle ha förhindrat flera av de kommunsammanslagningar som lyfts fram och diskuterats under den senaste tiden.

Transportbranschen i vårt land är för tillfället hårt utsatt. Företagare och intresseorganisationer vittnar om allt mer utmanande verksamhetsförhållanden. Dieselskatten har höjts i ett par repriser, och långt ifrån alla företag har kunnat överföra de ökade kostnaderna på sina priser. Förhöjda kostnader i kombination med fortsatt osäkra tider gör att många firmor har det verkligt kämpigt.