Tal

Gruppanförande om regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2019

Skriven den .
Tal i plenum 17.12.2018

Värderade fru talman, arvoisa puhemies!
Suomi ei ole Ranska, Suomi ei ole Iso-Britannia, Suomi ei ole Kreikka, eikä Suomi ole Italia. Suomi on Suomi, ja se on monessa mielessä hyvä asia.

Monien vaikeiden vuosien jälkeen talous on ollut kasvussa viimeiset kolme vuotta. Työllisyys on parantunut, ja valtionvelka pienenee ensimmäistä kertaa sitten vuoden 2008. Henkseleiden paukutteluun hallituksella ei kuitenkaan ole syytä eikä varaa. Kaikki eivät nimittäin koe, että Suomella menisi entistä paremmin. Ranskan keltaliivien tapaan monet, aivan liian monet, suomalaisetkin kokevat, että heidän tulonsa eivät riitä kelvolliseen arkeen. Tämän lisäksi finanssipolitiikkaa valvova Valtiontalouden tarkastusvirasto julkaisi hiljattain raportin, joka on huolestuttavaa luettavaa. Raportin keskeinen johtopäätös on, että hallitus ei ole onnistunut vähentämään julkisen talouden pitkän aikavälin kestävyysvajetta. Syy siihen, että hallitus on epäonnistunut keskeisessä tavoitteessaan eli kestävyysvajeen pienentämisessä, on ilmeinen. Se johtuu ennen kaikkea siitä, että sote-uudistuksen keskeinen tavoite, terveydenhuollon tulevien menopaineiden hillitseminen, ei näytä toteutuvan.

Inlägg i en aktuell debatt om försvarsviljan

Skriven den .
Tal i plenum 5.12.2018

Värderade fru talman, arvoisa rouva puhemies!
Förra veckan publicerade planeringskommissionen för försvarsinformation sin senaste undersökning av försvarsviljan i Finland. Enligt den mätningen anser nu 66 procent av befolkningen att Finland ska försvara sig med vapen om landet blir anfallet. Det är en märkbar minskning från föregående mätning, och speciellt orolig är jag för att minskningen har varit störst i gruppen unga personer under 25 år. Det här är som sagt det mest oroväckande.

Det är viktigt att vi kan upprätthålla ett trovärdigt försvar nu och i framtiden, och för att det ska kunna lyckas måste försvarsviljan vara hög, och därför ska den här trenden nu tas på allvar trots att försvarsviljan internationellt sett ännu är hög i Finland.

Gruppanförande om statsrådets meddelande till riksdagen om regeringens sysselsättningspolitik och om sänkning av anställningströskeln i små företag

Skriven den .
Tal i plenum 16.10.2018

Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Riksdagen står i dag inför en tudelad frågeställning, där vi dels förväntas ta ställning till regeringens sysselsättningspolitik, men dels också — något exceptionellt — ta ställning till om regeringen ska fortsätta beredningen av ett av sina lagförslag.

Gällande regeringens sysselsättningspolitik — låt mig genast säga att det är mycket positivt att fler i Finland har fått jobb. Också regeringen förtjänar ett tack här, även om det framför allt beror på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen globalt. Samtidigt måste vi i Finland vara betydligt mer ambitiösa. Vi behöver fler nya arbetsplatser, vi behöver fler i arbetslivet. Finlands sysselsättningsgrad måste höjas till minst 75, helst närmare 80 procent som i våra nordiska grannländer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna, inte bara bevara, utan även utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Eller som vi i SFP brukar säga, kakan måste bakas innan den kan fördelas.

Inlägg i debatten om regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 10 § i Finlands grundlag

Skriven den .
Tal i plenum 2.10.2018

Värderade fru talman!
Säkerhetsläget i vår näromgivning har förändrats och det finns ett klart behov också här som den här salen enhälligt har konstaterat, att vi behöver förändra och uppdatera våra spaningslagar. Jag tänker ändå inte gå in på innehållet i spaningslagarna. Eftersom vi i dag diskuterar i vilken ordning den här grundlagsändringen ska stadgas så tänker jag uppehålla mig vid det.

De här spaningslagarna förutsätter alltså en ändring av grundlagens 10 §, och efter att ha dels tagit del av sakkunnighörandena i försvarsutskottet och nu senast av grundlagsutskottets betänkande så har jag den uppfattningen att den här ändringen ska skötas i brådskande ordning. Det är ändå viktigt att poängtera att det här naturligtvis inte är det nya normala. Det ska fortsättningsvis, som också grundlagsutskottet konstaterat, vara en hög tröskel för att med fem sjättedelars majoritet kunna stadga om en ändring i grundlagen. I och för sig är ju redan det att fem sjättedelar av riksdagen är för en ändring en verkligt hög tröskel.

I vår grupp är en väldigt klar majoritet för att det i det här unika fallet är motiverat att göra så som ledamot Tölli föreslår, alltså att ändra grundlagen i brådskande ordning.

Gruppanförande om statsrådets redogörelse till riksdagen om Finlands stöd till Afghanistan och om ökat finländskt deltagande i krishanteringsinsatsen Resolute Support.

Skriven den .
Tal i plenum 12.6.2018

Ärade talman, Arvoisa puhemies,

Maailmanpankki arvioi, että vuosittain jopa 15 miljoonaa alle 18-vuotiasta lasta maailmassa pakotetaan naimisiin.
Lapsiavioliitot ovat edelleen vahva perinne myös Afganistanissa. Tämä on yksi suurimmista esteistä, jotka vaikeuttavat myönteisen yhteiskuntakehityksen aikaansaamista. Unicefin mukaan melkein puolet naisista Afganistanissa menee naimisiin alle 18-vuotiaana ja useampi kuin joka kymmenes on alle 15-vuotias. Myös pojat ovat vaarassa tulla pakotetuiksi avioliittoon alaikäisinä.
Avioliittoon pakotetut tytöt keskeyttävät usein koulunkäyntinsä, mikä heikentää heidän työllistymismahdollisuuksiaan. Lisäksi aikaisten raskauksien aiheuttamat äitiyskuolleisuusluvut ovat maailman synkimmät Afganistanissa.

Afganistan on tosiaan Suomen suurin kahdenvälinen kehitysyhteistyökumppani. Ruotsalainen eduskuntaryhmä pitää koulutussektorin panostukset tyttöjen koulunkäynnin turvaamiseksi ja naisten lukutaidon parantamiseksi erityisen tärkeinä toimina.
Hallituksen avunantopanostusten painopiste on oikeassa paikassa. Samanaikaisesti on kuitenkin todettava, että vaalikauden alussa tehdyt rajut leikkaukset ovat heikentäneet Suomen kehitysyhteistyöpolitiikkaa tavalla, jota ei voi puolustaa.

Gruppanförande om statsrådets meddelande till riksdagen om regeringens sysselsättningspolitik och om sänkning av anställningströskeln i små företag

Skriven den .
Tal i plenum 16.10.2018

Arvoisa puhemies värderade talman
Riksdagen står idag inför ett tudelat förfarande, där den förväntas ta ställning till regeringens sysselsättningspolitik, men också, något exceptionellt, ta ställning ifall regeringen ska fortsätta beredningen av ett av sina lagförslag.

Gällande regeringens sysselsättningspolitik, låt mig genast säga att det är mycket positivt att allt fler i Finland har fått jobb. Också regeringen förtjänar ett tack här, även om det främst beror på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen globalt. Samtidigt måste vi i Finland vara ännu betydligt mer ambitiösa. Vi behöver ännu fler nya arbetsplatser, vi behöver ännu fler ute i arbetslivet. Finlands sysselsättningsgrad måste höjas till minst 75, helst 80 procent som i våra nordiska grannländer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna, inte bara bevara, utan även utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Eller som vi i SFP brukar säga, kakan måste först bakas före den kan fördelas.

Gruppanförande i remissdebatten om spaningslagarna

Skriven den .
Tal i plenum 20.2.2018

Ärade talman,

underrättelselagarna har en mycket klar uppgift – att skapa stabilitet i samhället och ge myndigheterna förutsättningar att skydda folket och landet. Det största hotet är det som vi inte känner till eller identifierar. Med hjälp av militär- och civilunderrättelse kan vi förbereda oss för det här. För närvarande har vi inte tillräckligt med verktyg till vårt förfogande och med underrättelsereformen tar vi tag i problemet.

Utskotten har nu ett stort arbete framför sig. Vårt ansvar är att ge dem arbetsro. I sinom tid kommer vi att ta ställning till reformens innehåll och behandlingsordning. Här i riksdagen måste vi kunna föra en sansad diskussion om ärendet och överväga vad de föreslagna lagarna kan leda till i praktiken och om det ännu finns behov för ändringar.