Tal

Talmanskonferensens förslag till sittordning för ledamöterna

Skriven den .
Tal i plenum 7.5.2019

Värderade fru talman, arvoisa rouva puhemies!
Tässä oikeastaan jo edustaja Lindtman kuvasi erittäin hyvin tämän prosessin, mikä on tapahtunut ja mikä nyt tämän puhemiesneuvoston esityksen taustalla on. Haluan tässä ihan alkuun sanoa, että kannatan siis puhemiesneuvoston esitystä.
Muutamalla sanalla kuitenkin haluan vähän kertoa, miksi RKP, ruotsalainen eduskuntaryhmä, syksyllä 2018 otti esille tämän asian, siis sen, että meidän paikkamme on jossain keskellä salia, ja se on ollut meidän pyyntömme ja toivomuksemme koko ajan.

Muntligt spörsmål om Fpa-taxisystemet

Skriven den .
Muntligt spörsmål 21.2.2019

Värderade talman, arvoisa puhemies!
Den nya taxilagen har orsakat en hel del diskussion under den senaste tiden, och av flera olika orsaker. Särskilt problematisk har situationen varit med den så kallade FPA-taxin. Vi har under den senaste tiden fått läsa och höra om otaliga problem med det nya FPA-taxisystemet. Vi vet att det är svårt att få tag på taxi över huvud taget eller så har taxin varit försenad.

Valitettavasti olemme joutuneet lukemaan ja kuulemaan Kela-taksijärjestelmään liittyvistä ongelmista melkein joka viikko. Taksin saaminen on ylipäätänsä ollut vaikeaa tai sitten taksi ei ole tullut lainkaan tai se on ollut myöhässä. Kyse on esimerkiksi matkoista, joissa länsiuusimaalainen henkilö matkustaa Helsinkiin syöpäklinikalle saadakseen hoitoa, ja jo muutenkin vaikeassa elämäntilanteessa olevien ei pitäisi joutua kärsimään enemmän sen takia, että järjestelmä ei toimi. Arvoisa ministeri, ottaen huomioon lukuisat Kela-taksiin liittyvät ongelmat, olisiko järjestelmää syytä muuttaa?

Inlägg i debatten om huvudklass 31 Kommunikationsministeriets förvaltningssområde i regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten 2019

Skriven den .
Tal i plenum 19.12.2018

Arvoisa puhemies, värderade talman!
Som vi alla vet har vi en ganska stor reparationsskuld i vårt trafiknät. Den uppgår nu till 2,5 miljarder euro, och den här skulden har uppstått under många års tid för att vi helt enkelt inte här i riksdagen — och inte flera regeringar efter varandra — har lyckats avsätta tillräckliga medel för att sköta den här saken.

I den trafikpolitiska redogörelsen som riksdagen godkände under förra valperioden slogs det fast att vi ska satsa på att förbättra befintlig infrastruktur innan vi börjar bygga nytt, och det tycker jag fortfarande är klokt. Jag tycker att vi ska satsa på de vägar och järnvägar som vi alla vet att är i dåligt skick. Sedan när vi har satt dem i skick kan vi fundera på att bygga nytt. Till exempel behöver kustbanan grundförbättras och banans kapacitet ökas med dubbla spår. Om man ska bygga nya tågbanor tycker jag att man borde bygga österut från Helsingfors längs kusten, Borgå och Lovisa och så vidare.

Tal på partidagen i Vasa

Skriven den .
Tal på Svenska folkpartiets partidag i Vasa 8-9.6.2019

Ordförande, bästa Partidag,

Anna-Maja sammanfattar bra allt det vi lyckats med under regeringsförhandlingarna och jag vill passa på att tacka henne för gott ledarskap och framgångsrik förhandlingsteknik. Jag kan säga er här att mycket skulle ha sett annorlunda ut idag utan Anna-Majas imponerande insatser.

Regeringsbildning handlar om att kunna hitta kompromisser utan att kompromissa bort sin egen värdegrund. Det är viktigt att ha samarbetsförmåga, att kunna förhandla fram goda resultat, men ändå inte tappa bort sig själv.

Gruppanförande om regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2019

Skriven den .
Tal i plenum 17.12.2018

Värderade fru talman, arvoisa puhemies!
Suomi ei ole Ranska, Suomi ei ole Iso-Britannia, Suomi ei ole Kreikka, eikä Suomi ole Italia. Suomi on Suomi, ja se on monessa mielessä hyvä asia.

Monien vaikeiden vuosien jälkeen talous on ollut kasvussa viimeiset kolme vuotta. Työllisyys on parantunut, ja valtionvelka pienenee ensimmäistä kertaa sitten vuoden 2008. Henkseleiden paukutteluun hallituksella ei kuitenkaan ole syytä eikä varaa. Kaikki eivät nimittäin koe, että Suomella menisi entistä paremmin. Ranskan keltaliivien tapaan monet, aivan liian monet, suomalaisetkin kokevat, että heidän tulonsa eivät riitä kelvolliseen arkeen. Tämän lisäksi finanssipolitiikkaa valvova Valtiontalouden tarkastusvirasto julkaisi hiljattain raportin, joka on huolestuttavaa luettavaa. Raportin keskeinen johtopäätös on, että hallitus ei ole onnistunut vähentämään julkisen talouden pitkän aikavälin kestävyysvajetta. Syy siihen, että hallitus on epäonnistunut keskeisessä tavoitteessaan eli kestävyysvajeen pienentämisessä, on ilmeinen. Se johtuu ennen kaikkea siitä, että sote-uudistuksen keskeinen tavoite, terveydenhuollon tulevien menopaineiden hillitseminen, ei näytä toteutuvan.

Inlägg i en aktuell debatt om försvarsviljan

Skriven den .
Tal i plenum 5.12.2018

Värderade fru talman, arvoisa rouva puhemies!
Förra veckan publicerade planeringskommissionen för försvarsinformation sin senaste undersökning av försvarsviljan i Finland. Enligt den mätningen anser nu 66 procent av befolkningen att Finland ska försvara sig med vapen om landet blir anfallet. Det är en märkbar minskning från föregående mätning, och speciellt orolig är jag för att minskningen har varit störst i gruppen unga personer under 25 år. Det här är som sagt det mest oroväckande.

Det är viktigt att vi kan upprätthålla ett trovärdigt försvar nu och i framtiden, och för att det ska kunna lyckas måste försvarsviljan vara hög, och därför ska den här trenden nu tas på allvar trots att försvarsviljan internationellt sett ännu är hög i Finland.

Gruppanförande om statsrådets meddelande till riksdagen om regeringens sysselsättningspolitik och om sänkning av anställningströskeln i små företag

Skriven den .
Tal i plenum 16.10.2018

Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Riksdagen står i dag inför en tudelad frågeställning, där vi dels förväntas ta ställning till regeringens sysselsättningspolitik, men dels också — något exceptionellt — ta ställning till om regeringen ska fortsätta beredningen av ett av sina lagförslag.

Gällande regeringens sysselsättningspolitik — låt mig genast säga att det är mycket positivt att fler i Finland har fått jobb. Också regeringen förtjänar ett tack här, även om det framför allt beror på den gynnsamma ekonomiska utvecklingen globalt. Samtidigt måste vi i Finland vara betydligt mer ambitiösa. Vi behöver fler nya arbetsplatser, vi behöver fler i arbetslivet. Finlands sysselsättningsgrad måste höjas till minst 75, helst närmare 80 procent som i våra nordiska grannländer. Det är en förutsättning för att vi ska kunna, inte bara bevara, utan även utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Eller som vi i SFP brukar säga, kakan måste bakas innan den kan fördelas.