Tal i plenum 14.11.2017
Värderade herr talman, arvoisa puhemies!
Jag vill börja med att understöda ledamot Biaudets förslag om förkastande, och i och för sig också alla hennes motiveringar. Några reflektioner ändå. I den reservation som lämnats in i lagutskottet konstateras det att de centralare problemen i reformen hänför sig till de språkliga rättigheterna, den regionala jämlikheten och tidpunkten för reformen, och det är helt sant. Regeringens proposition ger inte garantier för hur man i framtiden ska kunna trygga en tillräcklig svenskspråkig personal, särskilt i Nyland och Österbotten. Särskilt osäkert är det om kanslipersonalen räcker till i framtiden trots att regeringen i propositionsmotiven betonar att man kommer att fästa uppmärksamhet vid saken. Men det räcker ju inte att fästa uppmärksamhet vid saken, det gäller att kunna trygga de språkliga rättigheterna.
I grundlagens 17 § stadgas om de språkliga rättigheterna. Enligt den paragrafen tryggas allas rätt att använda sitt modersmål i domstol, om det så är finska eller svenska, och att få sitt rättsärendes handlingar på det språket. I samma grundlag stadgas det likaså om den offentliga maktens skyldighet att se till att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter förverkligas. Och i grundlagens 122 § stadgas också om statsförvaltningens regionala uppdelning, genom vilken man ska se till att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få service på det egna språket sker på samma villkor.
Det här förslaget fyller tyvärr inte de krav som grundlagen ställer. Det är nu min uppfattning.
Arvoisa puhemies!
Useat asiantuntijat ovat lausunnoissaan tuoneet esille, että hallituksen esityksen voidaan katsoa olevan uhka kielellisten oikeuksien toteutumiselle. Olen aivan samaa mieltä. On esitetty näkemyksiä, joiden mukana kielellisten oikeuksien toteutumista ei kyettäisi uudistuksessa turvaamaan. Uudenmaan käräjäoikeuksien yhdistämisen on katsottu heikentävän kansalaisten kielellisiä oikeuksia niin, että perustuslaissa turvatut kielelliset oikeudet ja suomen- ja ruotsinkielisen väestön tosiasiallinen yhdenvertaisuus eivät toteudu. Erityisesti tämä koskee niitä vahvasti ruotsinkielisiä alueita, joilta käräjäoikeus lakkaa, eli Raaseporia ja Porvoota. Tämän takia minimivaatimus minusta on, että edes kansliat Raaseporissa ja Porvoossa säilytetään. Virkojen nimityksissä ja palkkauksissa on kiinnitettävä huomiota paitsi tuomareiden myös käräjänotaareiden ja kansliahenkilöstön kielitaitoon. Se ei, kuten tässä myös edustaja Karimäki nosti esille, onnistu tänä päivänäkään Espoossa, eikä varmasti tule helpottumaan se tilanne siellä. Raaseporissa ja Porvoossa sen sijaan tämä homma toimii tänä päivänä hyvin, siellä palvellaan sekä ruotsiksi että suomeksi. On muistettava, että jokaisen täytyy osata molempia kieliä. Ei riitä, että yksi tai kaksi käräjäsihteeriä osaa ja tuomari osaa ruotsia. Jokaisen on osattava sekä suomea että ruotsia. Minusta on aivan hullunkurista, että kun tänä päivänä meillä on toimivat käräjäoikeudet sekä Porvoossa että Raaseporissa, jotka siis toimivat moitteettomasti sekä suomeksi että ruotsiksi, nyt ollaan siirtämässä ne pois ja vaarantamassa kielellisten oikeuksien toteutumista.
Värderade talman!
Till slut: Det största problemet med det här lagförslaget är att de språkliga rättigheterna och likabehandlingen äventyras. Ett annat problem är att avståndet till tingsrätterna, inte bara i Nyland utan på andra håll i landet, kommer att bli så långt att det är en aspekt som också flera sakkunniga lyft fram som problematisk ur en likabehandlingssynpunkt. Dessutom är inbesparingarna av reformen mycket anspråkslösa.
Jag upprepar att jag stöder ledamot Biaudets förslag om förkastande.
