”Ni ville ej kriget. Ni älskade freden, arbetet och framåtskridandet. Men kampen blev er påtvingad och i den har ni uträttat storverk som för sekler framåt skola stråla på hävdens blad.”
Överbefälhavare Mannerheims ord dagen efter vinterkrigets slut berättar om den uppoffring och tapperhet en tidigare generation av finländare – mina mor- och farföräldrars generation – tvingades till för drygt 80 år sedan. Veterangenerationen svarade på situationens allvar, axlade ansvaret och deras insatser lade grunden för dagens fria, demokratiska och välmående Finland. Det är med den största tacksamheten och respekten som vi varje år hedrar dem som kämpade för vår frihet – både i främsta linjen och på hemmafronten. Just i år har tacksamheten känts mer påtaglig än på länge.
Bästa partidag,
Tre månader efter Rysslands anfall fortsätter ukrainarna att föra en hård kamp; en kamp på liv och död för sin självständighet, för sin demokrati, för sin frihet. Ukrainarna strider för rätten att välja sin egen väg och för våra gemensamma värderingar – ett europeiskt krig på ukrainsk mark.
När Putin attackerade Ukraina attackerade han hela den europeiska säkerhetsordningen. Anfallet är olagligt, oförsvarligt och oacceptabelt. Vår starka solidaritet med Ukraina är oerhört viktig.
Bästa partidag,
Rysslands anfall på sitt grannland innebar en grundläggande förändring i vår säkerhetspolitiska omgivning. Världsordningen som vi kände den rubbades om, gamla sanningar åsidosattes och också vi i Finland måste svara på situationens allvar för att trygga vårt lands säkerhet.
Den här veckan fattade vi i Finland ett historiskt beslut. Det viktigaste beslutet sedan vi beslöt gå med i EU för knappt 30 år sedan. Vi tar nu steget in i Nato. Inget annat försvarssamarbete kan motsvara Natos kollektiva försvar. Det här är den bästa lösningen för att stärka Finlands säkerhet. Naturligtvis löser det här inte alla problem och det finns också utmaningar inom Nato – men det är helt klart att det är bättre att vara innanför än att stå utanför.
Jag kom att tänka på Winston Churchills ord i april 1945 i slutskedet av andra världskriget. Han sade: ”Det finns bara ensak som är värre än att strida med allierade och det är att strida utan allierade”
Diskussionen som vi under våren fört kring vår säkerhetspolitiska lösning har varit värdefull. Även om jag själv redan länge varit för ett medlemskap var det viktigt med en bred diskussion och ett starkt stöd för medlemskapet. Ett historiskt beslut kräver en stor enighet. Siffrorna i riksdagen 188-8 skrevs in i Finlands historia. Vi har haft en viktig och bra process fram till den omröstningen. Vi kan tacka republikens president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin för ett mycket tydligt och bra ledarskap i den här frågan – men jag vill också framföra ett varmt tack till vår partiordförande Anna-Maja Henriksson som jag vet haft en mycket stor roll i kulisserna, som medlem i TP-UTVA och i hur processen stakades ut och genomfördes.
Bästa vänner,
När det stormar på det politiska världshavet framträder få saker så tydligt som vikten av samarbete. Som nordisk samarbetsminister har det varit glädjande att se hur väl det nordiska samarbetet fungerat under den här turbulenta tiden.
Jag är mycket glad över att Finland och Sverige fattade sina respektive beslut om ett Nato-medlemskap sida vid sida. Att vi koordinerat våra processer och nu går igenom anslutningsprocessen tillsammans är betydelsefullt. Betydelsefullt är även det starka stöd vi hela tiden fått av våra nordiska vänner som redan är medlemmar i Nato.
En ny tid börjar nu i det nordiska samarbetet. Vi har helt nya möjligheter att fördjupa det nordiska försvarssamarbetet. Tillsammans kan vi samarbeta och påverka inom Nato, och tillsammans kan vi skapa säkerhet och stabilitet i Östersjöområdet. Våra värderingar, vårt samarbete och vår aktiva roll i regionen behövs.
Vi har ett nordiskt momentum. Det finns ett mycket starkt politiskt stöd för det nordiska samarbetet också i allmänhet och vi ska fortsätta utveckla och stärka det. Det nordiska samarbetet behövs verkligen.
Bästa partidag,
Trots att världen skakas om och mycket blivit annorlunda, fortsätter också vårt arbete för en bättre vardag och en bättre framtid i allmänhet. Både pandemin och kriget har medfört nya utmaningar för Finland, men också understrukit värdet av de mål vi haft redan tidigare: Att värna om ett välmående och konkurrenskraftigt välfärdssamhälle. Att fortsätta arbetet för demokrati, rättsstat, grundläggande rättigheter och jämställdhet.
Redan under coronapandemin betonade vi i regeringen vikten av att fortsätta arbetet för jämställdhet under alla omständigheter. Betydelsen av jämställdhetsarbetet har inte minskat i och med oron i världen – tvärtom. I och med en global pandemi och krig har vi flera kriser som samtidigt drabbar världssamfundet, och som hotar de framsteg vi nått i det globala jämställdhetsarbetet. Vi kommer inom kort att ge en jämställdhetspolitisk redogörelse till riksdagen, som sträcker sig över flera regeringsperioder. Jag tror och hoppas det här blir ett viktigt stöd för det kommande jämställdhetsarbetet. SFP är och har varit en stark pådrivare och försvarare av jämställdhetsarbetet i vårt land. Det är ett oerhört betydelsefullt arbete, och ett arbete som behövs också framöver.
Jag vill här framföra mitt varma tack för det värdefulla arbete Svenska Kvinnoförbundet gör, som en väckarklocka både inom och utanför partiet. Tack Anita Westerholm och ni andra förtroendevalda för er aktivitet. Samtidigt vill jag också rikta ett stort tack till Eva Biaudet. Du har i många år fram till nu varit en aktiv ordförande i Kvinnoorganisationernas Centralförbund och där jobbat stenhårt med de här frågorna på nationell nivå. Tack!
Bästa vänner,
SFP och regeringen har gjort stora och välbehövliga satsningar på tillväxt och sysselsättning. Den nordiska arbetskraftsmodellen trädde i kraft i början av maj. Lagen som avskaffar den så kallade pensionsslussen gavs nyligen till riksdagen. Det har blivit lättare att komma till Finland från andra länder för att jobba, grunda företag och studera. Ett försök med höjt hushållsavdrag kommer att genomföras, tack vare SFP:s arbete inom regeringen.
Den nuvarande sysselsättningsgraden ligger på en rekordnivå. Tusentals fler finländare har ett arbete idag, än när regeringen tillträdde.
Att främja sysselsättning och företagens verksamhetsförutsättningar är viktigt både för att främja allas möjligheter till arbete och utkomst, men också för att stärka vårt lands ekonomiska hållbarhet och tillväxt och välfärdssamhälle. Och jag tror faktiskt att vårt nordiska välfärdssamhälle är en alldeles särskild styrka under oroliga tider. Att vi har ett samhälle där vi hyser en grundtillit till varandra, och där de som behöver det får hjälp – att vårt samhälle i grunden baseras på vad man på finska säger, ”kaveria ei jätetä”. Det här är tror jag ger oss en gedigen motståndskraft som samhälle. Att vi fortsätter stärka den här grunden – att vi upprätthåller och utvecklar välfärdssamhället, baserat på hög sysselsättning, företagsamhet och ekonomisk och ekologisk hållbarhet – är av stor betydelse också i framtiden.
Bästa partidag,
Kriget i Ukraina har öppnat ögonen för vad som är grundläggande viktigt för en nation. Det är försvar av landets gränser. Det är mat och värme.
Som poeten Dan Andersson uttrycker det i dikten ”I timmerkojan på Sami” (Kolvaktarens visor)
”Aldrig må vi kalla vårt öde hårt,
vi som äga värme och föda! Många äro utan och hava det svårt ”
Bonden behövs! Och fiskaren och fiskerinäringen behövs. Primärnäringen behövs framförallt för att vi skall ha en inhemsk matproduktion, mat på bordet, en nationell självförsörjningsgrad och krisberedskap.
Bästa vänner,
Kriget i Ukraina kommer på längre sikt att ses som den vattendelare som för alltid förändrade energipolitiken och försnabbade omställningen till nationellt producerad, lokal, förnybar energi. Plötsligt spelar behovet av nationell självförsörjningsgrad, beredskapstrygghet och klimatförändringen mot samma mål. Det här kommer att kosta en del, det kommer att kräva stora förändringar – men det ger oss också stora möjligheter. Genom att satsa på finländsk teknologi, på spetskompetens och forskning, och på att hjälpa våra företag att utvecklas kan vi både skapa arbetstillfällen och stärka vårt näringsliv, och göra Finland till en stark spelare inom ny teknologi och den internationella gröna omställningen. Som en del av den här lösningen har vi ju vårt eget gröna guld, den förnybara råvaran som skogen ger.
Bästa partidag,
Hur underligt det än låter kan kriser också medföra något gott – om inte i stunden så i förlängningen. Vi lär oss att förstå att såväl länder som vi mänskor som individer behöver varandra. Genom att öka det ömsesidiga beroendet, stärka förtroendet för varandra och fördjupa samarbetet kan vi lyckas förebygga nya konflikter, både i stort och i smått. Genom att ta hand om varandra kan vi undvika att extrema ideologier får grogrund och fotfäste.
I kriser påminns vi om det viktigaste vi har. Vår trygghet, våra värderingar, och vår frihet. Det här behöver vi värna om när allt är lugnt och stilla, och det här behöver vi stå upp för när det stormar. Det har SFP gjort.
Vi formas inte bara av hur vår omvärld förändras, utan världen ändras när vi förändrar den. Det har vi verkligen sett under de gångna åren. Vi är en del av ett historiskt sammanhang, en länk i en kedja från tidigare generationer till kommande. När vi går till val 2023 avgörs också vad som styr vårt lands framtida vägval. Vi behöver också i framtiden de som står upp för frihet, trygghet och grundläggande värderingar. Vi behöver SFP.
